Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenny Lind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spel, och på ett vackert, ett konstnärligt
sätt, men det var ingenting annat. Nu
är väl glöd värma, men all värma är
icke glöd; passion är visst känsla, men
all känsla är icke passion. Hade Jenny
Lind kunnat fatta och tillegna sig denna
sanning, så hade hon blifvit en större,
en fullkomligare konstnär, än hon var.
Nu blef hon ej mångsidig i det
allvarsamma facket, till och med enformig;
man igenkände Norma, som utan tvifvel
var hennes yppersta roll, i Agatha, ja,
till och med i Pamina, och det borde
man icke hafva gjort. Den talade
dialogen kunde hon ej eller brydde hon
sig icke om att lära sig utföra
någorlunda konstnärligt. Det var här något
tvärbrutet, tonlöst, omoduleradt i hennes
deklamation och ihåligt i sjelfva
talrösten, som den medelmåttigaste
skådespelerska bort kunna afnöta eller
åtminstone affila på en månad, men som
hos henne förblef oförändradt. Hennes
figur var vacker, fyllig och ändå smärt,
hennes armar sköna och väl förda på
scenen, hennes gång mindre
beröm-lig, hennes gester sparsamma —
alltid en förtjenst — lyckligt valda, men
föga eller alls icke omvexlande; hennes
ansigte var icke vackert, men ögonen
sköna, fulla af uttryck; i hennes mimik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
