Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. De som göra leksaker åt de stora barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och vad sade han om det?»
»Han gapskrattade. Det är bara målarens öga, som
kan rätt uppfatta naturen, förklarade han. Han tog visst
inte humör. Han bara tyckte det var lustigt att finna
någon, som inte begrep det fina i kråksången. Det var
ju inte skäl att resonera med honom, och inte ville jag
för din skull heller, eftersom ni skulle vara vänner, fastän
det inte kunde märkas på honom».
»Skällde han på mig?»
»Inte uttryckte han sig så artigt».
»Det är tacken för att man lånar dem pengar,
skriver på deras växlar och köper deras kludd».
»Har du hulpit honom?»
»Ja».
»Och varför det?»
»Rikedom förpliktar, heter det. Lyckas man få tag
i ett tacksamt subjekt att offra pengar på, så får man ett
visst anseende i våra kretsar. När den store konstnären
nämnes, så kommer man ihåg den, som drog fram
honom ur obemärktheten. Man blir prisad både för sitt
goda hjärta och sitt goda omdöme».
»Det är komiskt», sköt Bärge in, »att höra målare,
skulptörer och dem, som ha till uppgift att skriva
tidningar och ge ut böcker därom, yttra sig om dessa
människor och deras verk. Bara man kan måla en bra
tavla, så är man ett snille. Och ingenting annat än
tavlor, skulptur och diktverk har någon egentlig betydelse.
De äro det synliga uttrycket for nationens intelligens,
heter det. Uppfinningar, sociala reformer, nyttigt arbete
räknas som betydelselöst. Och tidningar och publik göra
allt för att styrka de där yrkesmännen i sin upfattning.
Hur kan det komma till?»
»Vi kunna», tillade Johan Larsson, »avvara både
tavlor och skulpturer, men vi kunna inte reda oss utan mat,
kläder, bostäder o. s. v. Inte blir man odödlig på att
utröna havsdjupets hemligheter. Inte blir man odödlig på
att bygga en bro, som i århundraden framåt underlättar
samfärdseln mellan viktiga landsdelar. Inte blir man
odödlig på att förädla äpplen och skapa nya varieteter av
vete. Inte blir man odödlig på att konstruera en praktisk
kokspisel, som välsignas av miljoner husmödrar. Inte blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
