- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
216

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Matthew gör en upptäckt.
hew var det faktum, att han tyckte, att denna olikhet ej borde
ifrågakomma. Anne hade ett intelligentaie ansikte, stö11 e och
mera strålande ögon samt finare diag än de andia, även den
blyge, föga aktgivande Matthew hade fäst sig vid detta. Men
den& olikhet, han nyligen upptäckt, hade ej att göra härmed.
Vari bestod den då?
Matthew förföljdes av denna fråga långt efter det flic-
korna arm i arm vandrat utför den långa, hårdfrusna avtags-
vägen och Anne gått och satt sig till sina läxor. Han kunde
ej hänskjuta den till Marilla, som, därpå var han säker, endast
skulle skratta försmädligt och svara, att den enda skillnaden
hon såg mellan Anne och de övriga flickorna var, att de stun-
dom tego, vilket däremot aldrig var fallet med Anne. Och
den hjälpen, det kände Matthew, kunde han gott vara förutan.
Den kvällen måste han taga sin tillflykt till sin pipa för
att rätt kunna taga problemet i begrundande, och Marilla tit-
tade på de bolmande rökmolnen med föga blida blickar. Ef-
ter en timmes rökning och hårt tankearbete hade han hunnit
till gåtans lösning. Anne var annorlunda klädd än de andra
flickorna!
Ju mera Matthew funderade på saken, desto fastare blev
han övertygad om, att Anne aldrig varit klädd som de andra
flickorna - aldrig sedan hon kommit till Grönkulla. Marilla
lät henne bära enkla, mörka klänningar, alla tillskurna efter
samma oföränderliga mönster. Matthew hade en obestämd
aning om att kläder kunde kallas moderna eller omoderna och
att detta för många spelade en viktig roll, men han var fullt
säker på, att Annes ärmar ej sågo ut som andra flickors ärmar.
Han återkallade i sitt minne den skara av småflickor han sett
omkring henne kvällen förut — alla så glatt och trevligt
klädda i röda eller blå, skära eller vita blusar, — och han
undrade, varför Marilla alltid höll sig till så tråkiga och en-
formiga klänningsmodeller.
216

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free