Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anne som räddande ängel.
litiskt intresserad och livligt övertygad om, att »skulle det bli
någonting av», så måste hon vara med på ort och ställe.
Hon åkte alltså till staden och tog med sig sin man - Tho-
mas kunde ju alltid sköta om hästen - samt Marilla Cuth-
bert. Marilla var måttligt intresserad för politik, men som hon
förmodade, att detta var hennes enda tillfälle i livet att få se
en riktig, levande premierminister, tog hon det naturligtvis i
akt och lämnade Matthew och Anne att vakta huset, tills hon
skulle komma tillbaka dagen därpå.
Det hände sig alltså, att medan Marilla och fru Rachel
njöto i fulla drag på det politiska massmötet, hade Anne och
Matthew det hemtrevliga köket på Grönkulla alldeles för sig
själva. En munter brasa sprakade pa den öppna spisen, och
blåvita iskristaller skimrade på fönsterrutorna. Matthew satt
på soffan och nickade över en lantbrukstidning, och framme
vid bordet pluggade Anne av alla krafter på sina läxor, då och
då kastande en längtansfull blick mot vägghyllan, där det
låg en ny bok, som Jane Andrews lånat henne samma dag.
Jane hade försäkrat henne, att den var så spännande, att
man ordentligt »ryste», och det kliade i Annes fingrar efter
att få bläddra uti den. Men det skulle vara detsamma som att
låta Gilbert Blythe få övertaget dagen därpå, när man hörde
upp läxorna. Anne vände ryggen åt hyllan och försökte låtsa,
som om boken inte alls låg där.
— Matthew, läste ni geometri, när ni gick i skolan?
— Nej du, det gjorde jag inte, sade Matthew och spratt
upp ur sin lilla tupplur.
— Jag önskar ni hade gjort det, suckade Anne, föi a
hade ni kunnat hysa deltagande för mig. När ni inte har last
det, så kan ni inte riktigt sätta er in i mina känslor. Geome-
trien fördystrar hela min tillvaro. Jag har så svårt for att be-
gripa det, vet Matthew.
- Ja, kära du, lika korkad är jag, sade Matthew tröstande.
- 157 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
