- Project Runeberg -  Anne på Grönkulla /
57

(1909) [MARC] [MARC] Author: Lucy Maud Montgomery Translator: Karin Jensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anne läser sin aftonbön.
— Nå Gud ske lov — du vet då ändå någonting. Du
är en inte komplett hedning. Var har du lärt dig det där?
— Jo, i barnhemmets söndagsskola. Där fingo vi lära
hela katkesen. Den tyckte jag var rätt rolig. Somliga av or-
den klinga så ståtligt! »Oändlig, evig och oföränderlig». Lå-
ter det inte majestätiskt? Det är en sådan djup och högtidlig
ton däri — alldeles som när en stor orgel spelar. Poesi kan
man väl inte precis kalla det, men nog låter det rätt likt,
tycker jag.
— Låt poesien vara i fred, Anne — vi tala om att läsa
dina aftonböner. Vet du inte, att det är mycket illa att inte
läsa sina böner varenda kväll? Jag är rädd, att du inte är
någon riktigt snäll liten flicka.
- Jag ska säga, att det är bra mycket lättare att vara
stygg än snäll, när man har rött hår, sade Anne i förebrå-
ende ton. — Människor, som inte ha rött hår, veta inte vad
tråkigt vill säga . .. Fru Thomas har sagt mig, att Gud gjorde
mitt här rött med flit, och se’n har jag just aldrig kunnat
tycka om honom. För resten är jag alltid för trött om kväl-
larna för att kunna bråka med några aftonböner. Folk som
ska se efter tvillingar så lång dan är - av dem kan man
sannerligen inte begära, att de ska läsa några aftonböner...
Eller tycker ni verkligen, att man kan det?
Marilla kom till det resultatet, att Annes religiösa upp-
fostran genast måste påbörjas. Här var tydligen ingen tid
att förlora.
— Du måste läsa dina böner, så länge du är under mitt
tcik Anne
- Ja för all del, det ska jag visst, om ni så vill, sva-
rade Anne muntert. - Jag gör vad som helst, bara m blir
nöjd. Men för den här gången får ni säga för mig, vad jag
ska säga. Se’n jag kommit i säng, ska jag nog tänka ut en
riktigt vacker bön, som jag kan läsa alltid. Jag tror, att
57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annepagran/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free