Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilken vad stund som helst kan ryckas ur hans armar, eller
—• kanske bättre — som sonen älskar en ädel och högboren
moder, vilken dagligen och stundligen är utsatt för
förödmjukelser och förolämpningar, icke minst från sina närmaste. När
han sjunger till Danmark, är det, som såge man en stark man
lägga av sin kämparustning och söka finna de blidaste, mildaste
och vekaste toner för att tala till en späd kvinna, som han
är rädd att skrämma med sin hårdhet. Ja han kan ibland
slå över åt det veka hållet, alldeles som starka män ofta tro
sig böra jollra, när de tala med en kvinna eller ett barn.
Ju mer han älskar denna moder, dess mer bävar han för
henne, och ju mer han bävar, dess mer älskar han. Oron är ju
lätt att förstå. Danmark hade redan vid denna tid genomgått
stora yttre olyckor, och andra, ännu större, hotade. Men det
var en inre fara, som i Grundtvigs ögon var ännu mer
hotande. Danmark är ju av Nordens länder det som genom sin
närhet till fastlandet är mest utsatt för frestelsen att förfalla till
flack kosmopolitism, och därtill kommer, att varje eftergift för
denna frestelse är för Danmark ödesdigrare än för dess
skandinaviska grannar. Skall detta lilla folk, så hotat och själv så
föga vaket för sin fara, kunna rädda sin egendomlighet, sitt
folkliv? — det blir för Grundtvig en fråga full av ångest, och
nu börjar han föra modersmålets och danskhetens talan lika
lidelsefullt som kristendomens och de forntida minnenas.
För att taga kännedom om den anglosachsiska
fornlitteratu-ren erhöll han kungligt understöd för att resa till England,
och i detta land tillbragte han somrarna 1829, 1830 och 1831.
Bekantskapen med England blev av stor betydelse för
Grundtvigs utveckling, alldeles som den hade varit det för vår Geijer.
Åsynen av det fria, praktiska, arbetande England tyckes ha
varit det bästa korrektiv för ensidigheter, som gärna
uppkommo hos denna generation, som hade tagit sina livligaste
ungdomsintryck från den tyska romantiken. Grundtvig kom
tillbaka med en ny blick för den praktiska, medborgerliga sidan
av människolivet och med en tro på friheten, som han säkerligen
icke förut hade hyst. Förr, säger han, betraktade han det po-
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
