Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Friherrinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHERRINNAN
Och åt flickan, åt Göran Löwenskölds mest älskade bam,
borde hon väl i alla fall ha låtit sy en sorgklänning. Så
underdånig sin man och så rädd för honom kunde hon väl
inte vara, att hon inte tordes ta en sömmerska i huset och
skaffa passande kläder åt det faderlösa barnet.
Friherrinnan på Hedeby var, som alla visste, en ganska
klok dam, som mycket väl hade reda på vad som passade
sig. Och hon borde ju ha känt det som en plikt att tala
mannen till rätta, då han felade. Men det märkte man
ingenting av denna gång.
Den smutsiga skojarryssen, med trasor och bylten, med
förtennarverktyg, brännvinskutting och flottiga kortlekar,
och den lilla skojarhästen, som hade stått kvar bredvid
husbondens lik, ända tills att människor hade kommit tillstädes
och grävt upp den döde ur drivorna, hade förstås också
blivit förda till Hedeby. Släden hade blivit inställd i ett
uthus och hästen i stallet, och med undantag av att hästen
hade fått foder och vatten, hade ingen bekymrat sig om
denna del av skojarbaronens efterlåtenskap. Men dagen
efter begravningen befallde baronen, att hästen skulle skos
om och få en extra foderranson, så att man kunde förstå,
att han ämnade sända ut den på långresa.
Den tiden fanns det en rättare på Hedeby, som var född
och uppvuxen i en av de nordliga Värmlandssocknarna, där
det löst kringdrivande tattarfolket hade sina vinterkvarter.
Han kände till skojarsläkten, där baron Göran hade blivit
ingift, och visste var den hade sitt tillhåll. Åt honom gav
nu baron Adrian i uppdrag att föra den gula hästråttan
tillbaka till hemmet med ryssen och allt, vad däri fanns,
och att underrätta baron Görans hustru om att mannen
var död.
Men det var baronens mening, att han inte bara skulle
föra hem ryssen och förtennarverktygen och kortlekarna
och all den andra trasdoningen. Han skulle också föra med
sig brorsdottern. Hon hade ingen rätt att vistas på Hedeby.
Hon skulle skickas tillbaka till det folket, varifrån hon var
kommen.
Dagen efter begravningen underrättade alltså baron
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
