- Project Runeberg -  Anna Svärd /
132

(1928) [MARC] Author: Selma Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Paradiset

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANNA SVÄRD

Ack, han längtade verkligen att få komma hem och tacka
henne, att få omge henne med ömma omsorger, att få
utplåna minnet av den missaktning, som han en gång i sin
förmätenhet hade visat henne.

Den resande väcktes plötsligen ur sina tankar.
Skjutsbonden hade hastigt vikit av åt vägkanten för att lämna
rum åt ett stort ekipage, som kom framrullande, draget av
fyra svarta hästar.

Karl-Artur kände genast igen både vagnen och dem, som
åkte där. Så egendomligt, att han skulle möta dem nu vid
ankomsten till Korskyrka!

Charlotte satt på bocken och körde spännet, stolt och
strålande, medan kusken satt bredvid med armarna korsade
över bröstet. Inne i själva vagnen åkte Schagerström och
prostinnan Forsius.

Charlotte, som hade hela sin uppmärksamhet riktad på
hästarna, såg honom inte, men prostinnan och Schagerström
hälsade. Han i sin ordning höll på att glömma sig och inte
besvara hälsningen. Han förstod sig inte själv. Åsynen av
Charlotte hade förvirrat honom. En stöt av lycka och glädje
for genom hela hans varelse. Men han hade ju för länge
sedan upphört att älska Charlotte.

När han påminde sig sista gången, som de råkades,
förstod han bättre sina känslor. Det var hustrun, som han
älskade, men Charlotte var hans goda vän, hans
skyddsängel. Det var därför, som han gladde sig åt att se henne.

Han tyckte, att detta möte på något sätt bekräftade de
glada aningar, med vilka han motsåg framtiden.

IL

Ingen har någonsin hört talas om att Adam och Eva
hade några barn, så länge som de ännu var kvar i paradiset.
Det finns inga gamla sägner om huru de små
människosönerna sprang och lekte ta fatt med lejonets ungar eller
huru de red grensle på ryggen av leviatan och behemot.
Utan barnen måtte ha kommit till efter utvisningen, om

132

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:30:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/annasvard/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free