Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. - 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är den enda som alldrig svarar mig, att han icke
har tid, eller att han redan har för mycket att
göra.” Han steg tidigt upp på morgonen för att
arbeta som inrikes minister, och återstoden af dagen
tillbragte han vid Konungens sida, ledande eller
delande hans nöjen. Med allt detta fann han tid att
läsa, att sammanskrifva afhandlingar, tal och
isynnerhet theaterstycken, hvaraf en ringa del är tryckt;
de öfriga voro författade endast för Konungens
förtroligaste sällskapskrets, inför hvilken de blefvo
spelade. Han valde till personer i sina pjecer folk
i hufvudstaden, som var mest kändt af hofvet och
öfverhöljde dem med åtlöje. Med ett ord, han
räckte till öfver allt, och gjorde sig dymedelst
nödvändig för sin beherskare. En samling af hans
infall skulle bli särdeles underhållande. Han förstod
att förena uttryckens elegans och värdighet med det
i grund gröfsta skämt. Stundom yttrade han saker,
lika tänkvärda som löjliga. (Höijer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
