Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA BOKEN. Den katolska auktoritetsdogmen - 3. Tradition - III. Den första kristna traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
88
och Johannes’ evangelium, som Hebreerbrefvet och
Uppenbarelseboken? Vi medgifva gärna, att enhet finnes i den
religiösa tron, i den första inspirationen, men hvilken
rikedom och hvilken mångfald i teologierna! Visar det sig
icke klart och tydligt, att ingen regel, intet officiellt Credo
fanns ännu och att ingen yttre auktoritet tillkom för att
försvåra eller kväfva den individuella inspirationens
själfständighet och omedelbarhet?
En sällsam liten bok, som nyligen upptäckts och
förskrifver sig från första tredjedelen af andra århundradet,
men likväl framställer ett mycket äldre sakernas skick,
gifver oss ett ännu mera betydelsefullt vittnesbörd.
Herrens lära enligt de tolf apostlarne erbjuder oss,
sammanfattad på några sidor, den katekes, liturgi och
kyrkliga ordning, som härskade i undervisningen, kulten
och det inre lifvet i Palestinas eller Syriens församlingar
allra senast under Trajani regering. Evangeliet
sammanfattas i den lilla boken under bilden af två vägar, af
hvilka den ena leder till lifvet, den andra till döden, och
i några från bergspredikan lånade språk. Endast två
ritus förekomma: döpelsen och nattvarden, och ehuru de
böner, som åtfölja dem, bära prägeln af en vacker
mysticism, synas de likväl helt och hållet vara okunniga om
Paulus’ lära. Slutligen synes församlingarnas uppbyggelse
till stor del ännu ombesörjas af profeter och resande
evangelister, inför hvilka man känner nödvändigheten att
förorda regelbundet valda och ständiga diakoners och
biskopars åligganden. Då man jämför detta vördnadsvärda
dokument med fjärde århundradets apostoliska
konstitutioner, kan man lätt bedöma den väg kyrkan tillryggalagt.
Lika fullt är detta emellertid en första märkstake, som
planterats; det är ett första försök till reglementering för att
gifva den apostoliska traditionen en laglig och officiell
form, ett försök, som påminner om ett förflutet på väg att
försvinna och förbereder en alldeles ny framtid. Vägen
är öppen. Den kyrkliga myndigheten står i begrepp att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
