Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vårdagar - 49. Bertil och hans moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bertil satte sig i sanden och började bygga ett slott
av sina byggbitar, och hans mamma satte sig inte långt
ifrån med sin sömnad.
Men när modern efter en stund tittade på sin gosse,
fick hon se, att han rynkade pannan och bet ihop
tänderna och tycktes rent ha glömt bygget.
Hon steg upp, drog honom till sig och sade:
»Vad tänker du på, min gosse?»
»Jag tänker på den där stygga pojken, som knuffade
omkull mig. Jag ska klå honom alldeles vådligt, när jag
blir stor.»
»Du måste försöka förlåta honom, Bertil!»
»Det kan jag inte.»
»Men du förstör ju själv din dag för dig. Du skulle
kunna ha det så trevligt nu. Solen skiner så vackert, du
har din nya bygglåda, och när du fått slottet uppbyggt,
kan du gräva vallar runt omkring det och sticka ned små
blommor i dem. Du skulle vara så belåten, om du bara
inte tänkte på det där. Du bara pinar dig själv med det,
förstår du. Dina stygga tankar är en större plåga för dig
än hans slag.»
»Jag kan inte förlåta honom», upprepade Bertil.
»Vill du jag ska berätta en saga för dig?» sade
modern.
»Ja», sade Bertil och sken strax upp. Han tyckte mycket
om sagor.
»Det är en saga från urtiden jag vill berätta för dig»,
sade modern.
En gång bodde alla andar hos Gud i frid och glädje.
Och Gud, som skapat dem efter sin egen bild, hade också
givit dem något av sin skapareförmåga, så att var och en
av andarna hade makt att omkring sig uppbygga en värld,
sådan som han älskade att leva i. En ande behövde bara
tänka på susande vida skogar och önska sig vara i dem,
strax växte de upp omkring honom i härlig grönska. Eller
om han tänkte på blommande ljusa ängar, strax bredde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
