Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Vårdagar - 46. Planteringsdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag ska gå till patron Berg och tala om saken», sade
fröken Lind.
Och redan samma dag begav hon sig till Norrvalla.
»Det är en god tanke», sade patron Berg. »De barn, som
själva varit med om att plantera träd och själva sett, huru
lång tid det tar, innan en liten planta når någon storlek
att tala om, de lär sig att akta och vårda skogen. Jag har
ju en liten trädskola i ett hörn av min trädgård, och jag
skall gärna skänka de plantor, som behövs. Vad för slags
träd har fröken tänkt sig, att ni skulle plantera?»
»Helst skulle jag vilja ha träd av olika slag», svarade
fröken Lind. »Herr Berg hörde kanske talas om en liten
fest vi hade för gamlamor i Sörgården? Nå, nu tänkte jag,
att i år vart barn skulle få plantera ett träd av det slag,
som det då föreställde.»
»Utmärkt», menade patron Berg. »Jag skall skicka med
min trädgårdsmästare, som lär barnen, hur de ska bära
sig åt. Får jag tid, så kommer jag gärna med själv, i fall
ni tillåter.»
Det beslöts, att den första planteringen skulle bli å
en kal backe invid skolan. På den utsatta dagen kom en
skrinda körande från Norrvalla. Där befunno sig inte
endast trädplantorna och trädgårdsmästaren utan också
hela familjen Berg. Ty även fru Berg samt Arvid och
Ingrid och Gunnar och Elna ville gärna vara med om
detta.
Trädgårdsmästar Nilsson visade nu barnen, hur de
skulle göra. Med sin spade grävde han en grop, fattade
så en trädplanta i vänstra handen, sänkte ned den mitt
i gropen så djupt, att själva livsknuten låg just i jordbrynet,
och såg noga till, att rötterna ej veko sig, utan lågo i sin
naturliga ställning. Med högra handen makade han så ned
jord omkring plantan. Då gropen var så pass fylld, att
plantan kunde stå för sig själv, släppte han den och började
nu med båda händerna väl trycka till jorden, så att den
låg riktigt fast och tätt kring rötterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
