Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Teater och film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
80 man och en förstklassig orgel. En föreställning, som
jag där såg, började med en konsertavdelning för stor
orkester, avbruten a\r ett par balettnummer och solo på
orgel. Först i den andra avdelningen på programmet kom
det till filmskådespelet.
Men även musiken kan endast tillfälligt bidraga till att
giva filmteatrarna den nödiga omväxlingen och bringa det
efterlängtade stämningsmomentet. För att filmen skall
kunna få ett nytt innehåll fordras en ny teknik. Men det
är just ett av de allvarliga problemen för filmindustrien
att filmtekniken under de senare åren icke gjort några
egentliga framsteg. Det har varit fråga om många nya
kombinationer, så t. ex. om talande film, d. v. s. film i
förbindelse med fonogram, men det är mer än tvivelaktigt, om
denna kombination skulle kunna få något kommersiellt
värde. Den talande filmen kan endast bli använd vid
mycket korta framställningar. Det ligger i filmens väsen,
att det skall gå fort. Att uppföra en teaterpjäs med talad
film skulle övergå mänsklig förmåga att åhöra. Skulle
något filmbolag försöka sig på att uppföra
helaftonsskåde-spel, skulle statsmyndigheterna mycket snart förbjuda det
av hygieniska skäl. En känd amerikansk bearbetning av
Shakespeare’s Romeo och Julia för filmteater räcker i 18
minuter, men skulle skådespelet liksom på en verklig teater
ta tre timmar eller mera i anspråk, skulle ingen människa
härda ut till slutet.
Man har också mycket experimenterat med färgad film.
Och detta är utan tvivel ett tänkbart uppslag, men här
uppstår genast en svårighet. Att måla filmremsorna är
besvärligt och föga effektivt. Och att fotografera färgerna
direkt från naturen är, även om det går, i och för sig ingen
idé. Sådana färgfotografier te sig nämligen på filmduken,
som om det vore nästan ingen färg alls, ty skall färgen på
duken göra effekt, måste de naturliga färgerna liksom på
artistens tavla på samma gång förenklas och överdrivas.
Eller med andra ord, man måste på den vita duken låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
