Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Framtidslandet Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Klimatet är idealiskt, men den ringa nederbörden gör,
att konstgjord bevattning måste tillgripas i stor
omfattning. Regnperioden infaller i november, men eljest
förekommer i stora delar av landet nästan ingen nederbörd.
Temperaturen är aldrig hög, under sommaren i
kusttrakterna mellan 18 och 20 gr. Celsius. Det råder så att säga
en evig vår. San Franciscos medeltemperatur är 13 gr.
C., den lägsta registrerade temperaturen är — 2 gr. C.
och den högsta endast 38’ gr. C. År 1916 voro* 4 millioner
acres lagda under konstgjord bevattning. Det användes
därvid två system, i det att vattnet tages antingen från
artesiska brunnar eller också genom dikesrör från
fördämningar i bergstrakterna. Enligt nyss anförda års
statistik funnos då för bevattning avsedda dikesledningar
i bruk till en sammanlagd längd av 22 tusen eng. mil.
Klimatet i kusttrakterna och särskilt San Francisco
med omnejd är i hög grad tilltalande. Åtta månader om
året är det nästan oförändrat sommarliknande och under
tre månader, från maj till september, faller aldrig en
droppe regn. Men det är ändå aldrig riktigt varmt
liksom heller aldrig riktigt kallt. När solen frampå
förmiddagen, det vill säga omkring klockan 12, börjar värma
för mycket, stryker en havsvind över staden och lägger
en lätt silverslöja liksom ett ljust parasoll över solen,
dämpande dess strålar, och temperaturen sjunker då
genast några grader. Detta tillstånd räcker, tills solen
gått ned mellan klockan 7 och 8 på kvällen, då vinden
mojnar av, den vita slöjan försvinner och söderns djupa
stjärnhimmel välver sig över staden med oförändrad
klarhet, natt efter natt. Luften är alltid ren och
genomskinlig som kristall, och havsvinden smakar inte ens av sälta
annat än möjligen på den allra yttersta kanten av
stränderna.
Den omtalade blåsten har intet som helst att göra med
passadvinden, såsom folk ofta föreställer sig, utan
sammanhänger med den omständigheten, att Kaliforniens inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
