Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det var ändå icke han, som nu inträdde, utan en
alldeles främmande mansperson, som under många
krumbugter smög fram genom det yttre rummet och derefter
ödmjukt stannade vid dörren till målarens rum.
»Om förlåtelse,» sade han der med en ny bugning,
»är det inte herr Willner, jag har den äran tala med?»
»Jo, det eger nog sin riktighet.»
»Herr Carl Willner, målare-artist?» sporde mannen ånyo.
»Ja! Men hvad är egentligen herrns ärende?» frågade
målaren något barskare, än nyss, emedan den främmandes .
utseende föreföll honom mindre behagligt, ju mer han
betraktade detsamma.
Den andre, som var helt liten och klen till vexten,
tog härvid hastigt ett steg tillbaka och anfölls ögonblickligen
af en häftig hosta, hvarunder han såg både ömklig och
löjlig ut. Men i detsamma öppnades ännu en gång den
yttre dörren, och en stor, groflemmad karl steg in, gjorde
en knappt märkbar nickning med hufvudet, till tecken att
han helsade, och blef derefter som en bildstod stående tätt
inom tröskeln.
I detta ögonblick var den lille mannens hosta straxt
försvunnen och han drog nu, mindre höfligt au nyss, en
pappersrulla ur en af sina vida rockfickor.
»Jag skulle bara meddela herrn en stämning till
slottskansliet till nästa tisdag eller i dag åtta dagar till.»
»Jaså, och hvarför då?»
»Åh! det är bara en liten förbindelse på tjugu banco;
men kanske herm är så god och liqviderar nu straxt?»
»Jag kan verkligen inte för tillfället undvara den här
summan och får väl derföre mottaga stämningen.»
Sedan de båda slottskanslibetjenterne nu blifvit
expedierade, gick målaren åter till sitt arbete, men blef snart på
nytt afbruten, när Landaler ändtligen hemkom, och lade
då på allvar palett och pensel ifrån sig.
Det kom derefter till följande samtal dem emellan:
»Jag får tacka dig för en väntjenst, du gjort mig i
dag!» började målaren med bitterhet.
»Hm — en väntjenst?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
