Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klädd och med ett lidande uttryck i de ännu behagliga
anletsdragen. Men närmast henne — hvem såg han der, om
icke originalet till det porträtt, han på morgonen så ifrigt
beskådat. Det var verkligen samma blomstrande ungmö, —
det mörka, glänsande håret, de strålande djupblå ögonen,
hvarje drag i det fina ansigtet hade han alltför noga
inprägladt i sitt minne för att här kunna taga miste. Och
han såg nu med hvilken innerlighet denna intagande qvinna
fastade sina blickar vid grannen till venster — vid den nu
aå lycklige Carl Willner. Landaler stod länge och
betraktade de båda unga; och om man kunde säga, att någon
menniskas själ skiftade färg, så kunde detta nu ha gällt om
hans. Men det hördes gående der i närheten, den gamla
frun i rummet sågs vända blicken mot fönstret — och nu
måste Landaler lemna sin plats. Han knöt härvid högra
handen hårdt tillsammans, bet sig i läppen och smög sakta
bort.
IY.
»Reta mig inte, Landaler!» utropade
målaren med hotfull blick. »Afven mitt
tålamod kan ta slut en gång.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
