Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staten — rättsinnehavaren (G. H:son Holmberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till båtnad, skyddar hans existens och
maktposition. I den mån detta lyckas honom, anser han
sitt handlingssätt “rätt och billigt“; det är för
honom rätt, juridisk rätt. All annan rätt är honom
främmande eller åtminstonne likgiltig, hur naturlig
och moralisk den i och för sig må vara. Staten
är en “praktisk“ person, som låter alla teoretiska
och ideella rättshänsyn vika för sina egna
praktiska intressen eller deras, vilkas förespråkare han
är. För detta sitt övermod kan han någon enda
gång få sota, då nämligen massans
rättsomedvetenhet slår om i ett vaket rättsmedvetande och hennes
blinda tro på lagens gudomliga ursprung och
ofelbarhet får en allvarlig choc.
Samhället blev till, när rätten tog form, när
en därförut förvärvad maktposition fick sanktion
genom en för helig och oangriplig förklarad rätt,
med skrivkonsten vorden pappersrätt, såsom
Lassalle skulle säga, en rätt på papperet.
Dessförinnan var den en genom det muntliga ordet
inom den berättigade klassen fortplantad
traditionell rätt. Pappersrätten får dock sin värkliga
betydelse först då, när de reala, faktiska
maktförhållandena slå vakt kring det helgade
“pappersbladet“, — “Vad som nedskrives på papperet“,
säger Lasalle, “är alldeles likgiltigt, om det icke
motsvarar tingens reala läge, maktförhållandena“.
Med en ändring eller förskjutning av de reala
faktiska maktförhållandena inträder givetvis då
även alltid en ändring i den sociala rätten.
Alldeles såsom Lassalle i sitt berömda föredrag
“Ueber Verfassungswesen“, som han under
brinnande författningstrid och valkamp i Preussen
höll i Berlin 1862, har påvisat, att författningarnas
väsen städse varit en fråga om makt, som gått
före rätten, men som blivit rätt i och genom de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
