Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Men ändtligen höres på afstånd ett sakta
ljud, såsom af fotsteg; det kan allt tydli-
gare förnimmas; det närmar sig bersån, der
Fritz står, längtande att återfinna den ljuf-
va varelse, som snart skall blifva hans och
endast hans.
Nu träder en mennisklig varelse verkli-
gen in mellan de doftande jasminhäckarne;
det är en qvinna, som med lätta steg för-
sigtigt smyger sig fram. Det är hon och
ingen annan.
— Charlotte! — hviskar den lycklige
löjtnanten med högt klappande hjerta. —
Följer du mig nu?
Han fattar härvid hennes a och tryc-
ker den ömt. En sakta, blygsam tryckning
besvarar hans, men intet ljud kommer öfver
den ungas läppar.
Två minuter senare ha de båda lemnat
bersån och gå med nästan ljudlösa fjät fram
mellan trädgårdens buskager och träd. Sjelf-
va regnet, i och för sig så obehagligt för
ett älskande par, som vill lustvandra i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
