Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Det må vara hvilket som helst, men något är
det och om ett enda af allt hvad vi omtalat är sant,
verkligt, ej ett foster af fantasi, utan rent af något
naturligt, så är det också ej möjligt att neka
möjligheten af allt. Jag vill blott fästa er uppmärksamhet
derpå, att man måste antaga intet eller också
möjligheten af allt.”
”Hm”, mumlade herrn med ögonen och vred då
den stora karniolen, ”hm, det kan ju vara någonting
helt naturligt, hm, någonting som, som —”
”Som vi ej riktigt förstå, ja — naturligt, nåväl,
solljuset är mycket naturligt, magnetkraften äfvenså;
men förstå vi det väl derför bättre — då något så
för sinnena förnimligt som ljus och värme och
mag-netens kraft ej kan förklaras af vårt förstånd, huru
skulle det kunna vara nog för att förklara något, som
går utom den alldagliga naturen och som således blott
då och då, blott skymtade fram i olika, inför vår
pröfning alldeles osammanhängande företeelser — och,
mine herrar, kanske detta sker, kanske der går en
traditionel tro på något öfvernaturligt, uppehållen af
en och annan oförklarlig fjerrblick — kanske den
finnes här i verlden för ett högt, ett sannt kristligt
ändamål.”
”Och hvilket då, om jag får fråga?0 sade lilla
patron.
”Jo, på det att menniskorna ej skola rent af
försjunka till sjelfförgudning och sätta sitt förnuft som
domare öfver jord och himmel.”
Sällskapet, utom de unga flickorna, bland hvilka
mer än en tycktes förstå mig, bestod af allt för
upplyst och bildadt folk att ingå på min förmodan och
man åtskildes, troligen beklagande ’att;entför öfrigt
hederlig karl skulle ha så befängda åsigter.
Jag besökte omigen kyrkan och betraktade
altar-taflan, som den gamle målat. Jag har sett Stefanus,
jag har sett Lill-Stina, det älskliga barnet, på sin sky.
Jag kan således föreställa mig de begge urbilderna,
om hvilka min vän, presten, berättat mig hvad han
visste.
Jag besökte sedan den intressante gubben. Jag
fann honom som en patriark lefva i kretsen af en fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
