Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hustru aldrig får göra någon nytta under
smekmånaden, då sitta männen och hänga Öfverallt och
äro förtjusta beständigt — ja ja, Carl, sitt du qvar,
det är ej så noga nu; men ser du, när drällen
kommer i gång, så får du vara härifrån, för si då vill
jag arbeta.”
”Men jag sitter här ändå och läser för dig.”
”Läser, åja, det kan också vara roligt, bara man
får skratta bra.”
71 Åja, ibland; men allvar är också bra ibland.”
”Det kan jag inte begripa, huru kan det vara
roligt att sitta och läsa långrandiga verser eller
ömkliga historier, som man riktigt kan gråta åt? Jag
mins att mamma en gång fick hem en hel hög böcker
— det var bara vers och romaner; jag började, men
det blef långroligt och så bara tittade jag i slutet
hur det skulle gå och blef nöjd, om de fingo hvar-
andra; hvad är det för nytta att läsa sådant?”
"Men det bildar själen och hjertat.”
”Ånej, käre Carl,’ det lär man sig i bibeln och af
predikningar och inte i historieböcker.”
”Men du kommer att tänka annat, jag skall läsa
för dig ett stycke.”
”Nej tack, inte nu, ty nu behöfver jag tänka på
mitt arbete. — Du skall tro man behöfver nog tänka
för att inte få allt bakvändt; när jag bobinar, så kan
du läsa för mig ur dina böcker — det kan allt vara
roligt för ett tidsfördrif. Men tyst, der kommer
någon — käre Carl, spring ut och ta emot, jag får
åtminstone ta en schalett på mig — jaså, det är bara
pappa, jag känner igen hans steg i förstugan.”
Prosten Hagin, fryntlig som vanligt, steg in. —
Ӂh se de unga tu; goddag, Stjernros, och goddag, du
lilla slänga, hä, sitter allt i väfven.”
”Jo se, pappa, jag har en flitig hustru”, smälog
Carl.
”Lik mor sin, lik mor sin. Åh, sitt du still,
Aurora, jag slår mig ner på en stol här — hä, inte krus
— hvad behöfs det till.”
”Jo, pappa, nu är väfven stygg och det går af;
men si det är innan han blir riktigt klistrad, sen så
är det nog garn som håller och så är det mammas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
