Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hv Ule
ven fr
H ARE
294
«<Hård," svarade Rosa. Derefter tillade hon, —
modig genom hans visade lugn och gående så rakt
på saken som man möjligen kunde vänta det af en
qvinna. "det gläder mig att se dig göra detta."
"Och det gläder mig också mycket att göra det."
«Jag menar inte att du formerar pennan, utan
att du skrifver en roman, — så som jag rådde dig," —
och hon pekade på det fullskrifna papperet framför
honom, med en min som om hon gerna skulle velat
läsa det.
Detta är mina anteckningar från en föreläsning om
blodets omlopp," svarade han godmodigt, vändande pap-
peret åt henne, så att hon kunde läsa det. "Jag skrifver
inga romaner: Mitt lif är för närvarande en roman" —
och dervid såg han upp med detta lyckliga, förhopp=
ningsfulla uttryck, som alltid kom henne att tycka,
att han hopade glödande kol på hennes hufvud.
"Var snäll och låt bli att se på mig på detta
vis, det retar mig så," sade hon litet häftigt, ty hon
hade varit ute och ridit och visste, att hennes utse-
ende ej företedde något "spirituelt”, då både kinder
och näsa voro blåröda af kölden.
Jag skall försöka att taga mig iakt. Det kom-
mer af sig sjelf, utan att jag vet det. Kanske att
detta kan hjelpa upp saken något," — och dervid —
tog han fram de blå glasögonen han stundom begag-
nade, när det blåste starkt, och satte dem på sig.
; Rosa kunde inte låta bli att skratta. Men hans
medgörlighet retade henne ännu mera, ty hon visste,
att han blott så mycket bättre kunde observera henne
bakom de otäcka glasögonen. å
Nej, visst inte; de kläda dig inte alls, och för
öfrigt tycker jag inte om att se blå ut," svarade hon
skrattande.
Nej det gör du inte i mina ögon, ty trots glas=
ögonen har nu allt antagit ett rosenskimmer för mig"
och han stoppade åter ner glasögonen, utan att visa -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
