Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Husliga dygder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
mig helt ooh hållet deråt. Var det inte grvmt? hon
kunde åtminstone ha ropat på mig,“ sade Rosa,
suckande vid minnet af detta fasansfulla ögonblick.
“Hon ville väl att du skulle lära af erfarenhet.
Men låt mig nu höra hela historien om mitt märkvärdiga
bröd,“ sade onkel Alec, mycket road af Rosas ifver.
“Det är ingenting att tala om, annat än att jag
gjorde mitt bästa, egnade mig af själ och hjerta deråt,
och satt och vakade öfver det hela tiden, medan det
stod i ugnen, tills jag sjelf var nästan alldeles genom-
stekt. Allt gick bra denna gång, och med glädje
såg jag huru rundt och vackert och välgräddadt det
var, när jag tog ut det ur ugnen. Smaka nu på det
och låt mig få veta, om det är lika godt som det
är vackert.“
“Skall jag skära upp det? Kan jag inte iå
lägga det under en glaskupa och förvara det i för-
maket, som man brukar göra med vaxblommor och
dylika arbeten ?“
“En sådan idé, onkel! Det skulle ju mögla ooh
bli alldeles förderfvadt. Dessutom skulle man ju
skratta ut oss och göra narr af mina gammalmodiga
talanger. Du lofvade att äta upp det och det får
du lof att göra; inte allt på en gång, men så snart
du kan, så att jag kan få baka litet mera åt dig.“
Dr Alec skar med en högtidlig min af kanten
(sin favoritbit) åt sig, och åt upp den under djupaste
allvar. Derpå torkade han sig om munnen, strök
tillbaka Rosas hår och kysste henne på pannan, i det
han hjertligt sade:
“Min kära flicka, detta kallar jag för ett full-
komligt bröd, och du är en heder för din lärarinna.
När vi få vår modellskola i ordning, så skall jag sätta
ut ett pris på det bästa bröd, och du skall bli den
som vinner det.“
“Jag har redan vunnit det, och jag är nöjd,“
sade Rosa, och drog sig tillbaka till sin förra plats,
gömmande sin högra hand, på hvilken hon hade fått
ett brännsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
