Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Födelsedagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
Defvna fråga bléf besvarad tidigt möfi’önén
ty hon vaknade1 af att något saktå vidrördd’ heimeS
ansigto,. och då hon öppnade’ ögoneiij såg1 hoiii;en liten
svart och hvit figur sitta’ höiitiOs hufvudkudäe och
stirra på honno, med Ött par glänsande ’gröda ö^öti,
under det att en mjuk tass vidrörde hbnnös näsä’föf
ätt väcka hennes uppmärksamhet Déf1 var Kitty
Comet, don vackraste af alla ’kättungärba, hoh ha.de
tydligen något uppdrag att framföfäj ty ett1 ljnsrodt
band prydde hennes hals, och dörvid var dn pappers-
remsa dästad, på hvilken stod:
“Åt Miss ■ Klösa,‘ från Frank." ; 1
Detta gjordöi Rosa mycket nöjd, men det vät
dock endast en början, ty öfvörräskningar och presdn-
t-er haglade ’öfvér henne på det angenämaste sätt Hela
dagen igenom; flickorna Atkinson voro nemligen mycket
qvicka och ‘fyndiga, ,bch Roså/déssutöm deras’ stora
favorit. Men det allrå bästa kom senare; på dagen,
då"’1dfe begåfvo; sig till ett högt berg, der det var
nppgjoldt, att det skulle kalasas, med anledning af
dagens stora högtidlighet. Tre muntra partier bo-
gifVä sig af strax efter frukosten, ty alla ville’vara med
obh’’livar oeli en tycktes hä1 föresatt sig att ha riktigt
roligt, i synnerhet mor Åtkinson, som var klädd i en
hatt så stor som ett uppspändt paraply och hade tagit
med sig hornet, som tutades i vid måltiderna, för att
hindra sin hjord ifrån att förirra sig.
“Jag får lof att köra för tant Jessie och en hop
af barnen, så du måste rida på min pony; och kom
ihåg, att du stannar ett godt . stycke efter oss, när
vi fara fram till ståtiohen, ty det kommer el,t paket,
som du inte får se förr än vid middagsbordet. Det
gör ju ingen ting, eller hiir?“ hviskade Mac helt för-
troligt till Rosa under den villervalla, som uppstod
vid affärdöii.
“’Inte det ringaste," svarade Rosa. ‘ “Det sårar
mina känslor mycket, om inan säger till mig, att jag
niåste hålla mig undan vid något annat tillfälle, men
på födelsedagar och om julen utgör det ju blott en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
