Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. En uppoffring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
“Se så, barn, ta på dig din krage eller pelis eller
hvad du kallar det, och . följ med mig. Jag kom för
att hemta Phebe, men tant Plenty säger, att hon
redan har farit, ooh derföre vill jag ha dig i stället nu.
Jag har Fun med mig nere i båten, och du måste
följa med oss och se på mitt fyrverkeri. Du ska
veta att jag har tillställt det enkom för din skull, så
du får iof att se det också, annars blefve jag bra
narrad.“
“Men onkel,“ började Rosa, med en känsla af,
att hon kanske borde neka sig äfven denna skymt
af glädje.
“Jag vet, min vän, jag vet allt; tant har talt
om det för mig; men nu är det ingen, som behöfver
dig så väl som jag, ooh derföre får du lof att
följa med,“ sade onkel Mac, som tycktes mycket ifrig
att komma derifrån, men dock var ovanligt vänlig.
Och så följde Rosa med och fann den lille ki-
nesen med en grann kulört lykta väntande pa att fa
hjelpa henne stiga i båten; och hon var nära att qväfvas
af skratt, då han på sin brutna engelska bjöd till att
uttrycka sina känslor.
Klockorna i staden slogo nio, när de komrno ut
ur viken, och fyrverkeriet på Holmen tycktes vara
slut, ty inga raketer besvarade det sista romerska
ljuset, som strålade på kullen.
“Vårt fyrverkeri är slut nu, kan jag se, men de
fortfara från flera håll i staden, ooh så vackert det
är,“ sade Rosa, svepande kappan omkring sig och
betraktande scenen med tankfullt intresse.
“Jag hoppas att mina pojkar inte råkat ut för
något missöde,“ mumlade onkel Mac, men tilläde
med ett förnöjdt skratt, när han såg att en gnista
lyste till; “nej, nu kommer det. Se nu pa, Rosa, och
få se hur du tycker om detta; det är anordnadt en-
kom till heder för din ankomst.“
Rosa spände upp ögonen sa mycket hon för-
mådde och såg huru gnistan utvecklade sig och antog
formen af en guldvas, derpå framkommo gröna blad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
