- Project Runeberg -  Rosa eller De åtta kusinerna /
72

(1876) [MARC] Author: Louisa May Alcott Translator: Bertha Sandlund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. En tur till Kina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72
“Jag tycker, att du skulle ha riktigt tråkigt här
hemma, onkel, då du är sa förtjust i att resa. V et
du, tant Plenty säger, att hon säker pa, att du tar
din väg’ igen om ett år eller par.“
“Det är myckel troligt.“
“O, onkel! ’hvad skall jag då ta mig till?" suckade
Rosa i en ton af lörtviflan, som kom onkel Alecs
ögon att lysa af glädje, da han svarade:
“Nästa gång jag reser tar jag mitt lilla ankare
med mig. Hur skulle du tycka öm det?"
“Verkligen, onkel?"
“Ja, verkligen, Rosa.“
Rosa gjorde en rörelse af förtjusning hvilken
kom båten att vicka på ett sätt, som snart lade band
på hennes häftiga glädje. Men hon satt der, strålande
och lycklig, och visste ej hvilken at alla sina hundra-
detals frågor hon skulle börja med, då onkel Alec
pekade på en båt, som kom roende bakom dem med
rask fart och sade:
“Så förträffligt de pojkarna ro! Se pa dem, Rosa,
och tag lärdom af dem för framtiden."
“Stormen" var bemannad med ett halft dussin
muntra sjömän i blåa skjortor och blanka hattar,
med stjernor och ankare öfver allt.
“Ja, så präktigt det går, och de äro ändå bara
pojkar. Minsann tror jag inte, att det är våra pojkar!
Ja, jag ser ju Charlie, som vänder sig om och skrattar
åt oss. Ro på, onkel, ro pa! Ack, snälla onkel, 10
mycket fort och låt dem inte hinna fatt oss!“ ropade
Rosa med sådan lifiighet, att det nya parasollet
var nära att gå öfver bord.
“Nå, nu måtte det väl gå undan!“ svarade
onkeln; och undan gick det, ty han gjorde några
kraftiga årtag, som förde “Elfvan" öfver vattnet med
pilens hastighet.
Gossarna ansträngde alla sina krafter, men Dr
Alec skulle dock först ha hunnit om udden, om inte
Rosa i sin ifver hade trasslat till styret på ett högst
oskickligt sätt; och just när hon ater kommit till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:08:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/alrosa/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free