Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Onkel Alec
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
Det visade sig snart, att det varit klokt afonkeln
att underrätta de sina om sin ankomst, ty gossarna,
som ej frågade efter hvarkon tid eller ort, voro i en
sådan jäsning, ätt do äldre sutto i en beständig, ångest,
att något opassande utbrott skulle inträffa. Det var
rent af omöjligt att hålla dessa fjorton ögon ifrån
onkel Alec, och man skall väl knappast sätta tro till
de förfärliga saker som bodrefvos under predikan.
Rosa vågade snart ej se upp, ty de otäcka poj-
karna gåtvo luft åt sina känslor genom att göra alla
möjliga tecken och gester åt henne, tills hon ej visste,
om hon skulle skratta eller gråta deråt. Charlie
gjorde miner af hänryckning åt henne bakom modrens
solfjäder; Mac pekade helt ogeneradt på den kraft-
fulla gestalten, bredvid henne; Jamie satt och stirrade
på honom tills Rosa trodde, att de stora ögonen skulle
trilla ur hans hufvud; (xcorge föll öfver en pall och
tappade tre böcker i pur förtjusning; Will ritade sjö-
män och kineser på sina rena manchetter och visade
dem för Rosa, till hennes stora förtviflan; Steve hade.
så när narrat hela sällskapet att brista ut i ett gap-
skratt,, då han med mycken ifver trakterade sin näsa
med luktvatten och salter, för att visa huru tillintet-
gjord han var ,af glädje och öfverraskning; till och
med den stadige Archic förnedrade sig genom att
skrifva i sin psalmbok ’Var han inte blå och brun?’
och att helt artigt låta räcka den åt Rosa.
Hennes enda räddning var att försöka fästa sin
uppmärksamhet vid onkel Mac, cn Stor och tjock fleg-
matisk man, som tycktes fullkomligt omedveten om
den oreda, som rådde omkring honom, och helt lugnt
satt och tog sin lilla lur i ena hörnet af sin bänk. Detta
var den enda af onklarna, som Rosa hade träffat
pa manga ar, ty onkel Jem och onkel Steve, tant
Jessies och tant Claras män, voro till sjös, och tant
Myra var enka. Onkel Mac var köpman., mycket rik
och mycket arbetsam och mycket tyst och stilla i
hemmet, ty da qvinfolket var honom så öfverlägset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
