Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Victor Hugos tragedier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUY BLAS 7 73
lagt och är blott bekant såsom banditen Zafarí; den verk-
lige Don César tror man hava försvunnit till utlandet. Så
infinner han sig på slottet på kallelse av sin frände, den,
som han tror, ännu allsmäktige ministern, och denne ger
honom först en börs med guld samt gör honom sedermera
ett förslag. Han, som känner alla tvivelaktiga existenser i
Madrid, skall ställa till ett litet upplopp. Don Salluste be-
höver det för sina planer, för att hämnas. På vem? —
frågar Don César. På en kvinna. Nej — svarar Don
César — den, som är född ädling, handlar ej som en algua-
zil. Behåll därför din hemlighet och dina pengar. Jag kan
mörda och råna, men lömskt anfalla en kvinna! Aldrig!
Et je le dis ici pour Dieu qui voit mon âme,
J’aimerais mieux, plutôt qu’être à ce point infâme,
Vil, odieux, pervers, misérable et flétri,
Qu’un chien rongeât mon crâne au pied du pillori !
Här hava vi således en ny antites: vagabonden, som be-
varat sin ridderlighet, och ädlingen, som är en usling. Men
Don Salluste finner sig — han hade bara velat pröva sin
frände och var stolt över dennes svar. Han lovar att be-
tala Don Césars skulder och avlägsnar sig för att hämta
pengarna. César råkar nu Ruy Bias, betjänt hos Don Sal-
luste och alldeles nyligen tagen i dennes tjänst. De äro gamla
vänner, och för César framlägger Ruy Blas hela sin själ.
Han var en bland dem, som drömt om ett fritt och lyckligt,
pånyttfött Spanien, men fattigdomen hade tvingat honom
att taga plats såsom — betjänt. Och ej nog med denna
olycka. Han hade gripits av en vansinnig kärlek. Till vem?
Till — drottningen. Hon älskade en blå blomma från Tysk-
land. Varje dag skaffade han sig dylika, band av dem en
bukett, som han lade på en bänk, där hon älskade att sitta.
Bredvid buketten hade han lagt ett kärleksbrev — “som du
ser är jag en galning!“
Men Don Salluste kommer tillbaka, lämnar César pengarna,
men ger samtidigt ett par alguaziler order att häkta honom,
föra honom till kusten och där sälja honom åt några afri-
kanska korsarer. Sedan César avlägsnat sig, blir Don Sal-
luste slagen av likheten mellan Don César och Ruy Blas.
Och han får en ny plan, som vi ännu blott ana. Ingen
känner Don César de Bazan, och ingen har sett Ruy Blas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
