Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes litteratur - Högromantiken - Företalet till Cromwell - Victor Hugos tragedier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762 MELODRAMEN
inre värdet. Själv skrev han även tre prosadramer: Lucrèce
Borgia, Maria Tudor och Angelo. Men den känsla, som
ligger bakom hans försvar för versen, är tydligen den, att
versen kräves för att upprätthålla den idealitet, som dock
är det viktigaste för en tragedi. Melodramen var icke konst,
var vulgär, kände icke de lagar, som måste gälla för varje
diktverk. Denna sunda tanke mynnade väl icke ut i ett
direkt angrepp på melodramen, kanske därför att tanken ej
var fullt klar för honom, kanske också därför att han stirrat
sig blind på det pseudoklassiska dramat. Hans konstnärs-
krav krympte därför hop till en fordran på en versifierad
form. Men i hans yrkande på en föryngrad, mera fri vers
och på ett mera modernt och mindre dött språk ligger före-
talets största betydelse, och det var även här, såsom vers-
konstnär, han kom att göra sin största insats i fransk dikt-
ning. Frånser man versformen kunde han själv, såsom vi
strax skola se, aldrig göra sig fri från melodramen, lika
litet som från skräckromanen, och det drama, som anses
vara det, med vilket romantiken först erövrade Théâtre
français, Dumas’ Henri III et sa cour, är kanske mera en
melodram än en romantisk tragedi. För det första är detta
stycke på prosa, lägger vidare en huvudvikt på samma
något puerila lokalfärg, som man återfinner i Pixérécourts
melodramer, och glanspunkterna i stycket utgöras av några
rena skräckscener. Hertiginnan av Guise, som sticker sitt
finger in i dörrlåset för att hindra mördarna att komma in,
Guise, som med våld tvingar hertiginnan att skriva det
brev, som lockar Saint-Mégrin till det nattliga mötet —
detta är melodram och icke konst. Men dylika scener möta
vi ock i Hugos egna tragedier.
VICTOR HUGOS TRAGEDIER
Den 25 februari 1830 gavs den första representationen
av Hernani. Théophile Gautier har givit en mycket livfull,
ofta citerad skildring av denna föreställning, som i allmänhet
anses beteckna romantikens genombrott i Frankrike, och jag
skall här göra ett sammandrag av hans berättelse. Luften,
säger han, var laddad med rykten, man talade om kabaler,
intriger, spunna i mörkret, för att mörda pjäsen och rikta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
