Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Nyromantiken - Det Schlegelska kotteriet - Nyromantikens estetik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYEOMANTIKEN OCH STUEM UND DEANG 309
NYROMANTIKENS ESTETIK
Utan tvivel har man orätt, om man betraktar nyroman-
tikens estetiska teorier endast såsom resultatet av någon
filosofisk spekulation och såsom något alldeles nytt i strid
med den föregående litteraturen. I stället var nyromantiken
något, som “låg i tiden“ och hade sina förberedelser, så-
som vi sett, icke blott i 1700-talets förromantik, utan fram-
för allt i Sturm und Drang, även i neoantiken. Rousseaus
lärjungar, die Stürmer und Dränger, hade våldsamt velat
omdana samhället, men den franska revolutionen hade kom-
mit och med den den stora desillusionen. En frukt av
denna förstämning var såväl neoantiken som nyromantiken.
Undan den tröstlösa verkligheten drog man sig nu till ett
skönhetslivets drömland. Goethe och Schiller hade funnit
detta i antikens Hellas, och i det föregående har jag an-
fört talrika utdrag ur deras dikter, som visa, att de i an-
tiken företrädesvis sågo en dylik tillflykt undan de tryckande
tidsförhållandena. Detta begär att fly undan verkligheten
ligger också bakom nyromantiken. De äldsta, bröderna Schle-
gel, sökte ock, liksom Schiller och Goethe, sin tillflykt i den
helleniska diktvärlden. Men i grunden var det likgiltigt, till
vilket kulturområde, man drog sig tillbaka, blott man kom
undan nutiden. För Schiller och Goethe med deras humana,
harmoniska uppfattning av livet passade antiken bäst, för
nyromantikerna, som ännu hade Sturm und Drangs oro i
blodet, lämpade sig däremot ej denna värld, och redan tidigt,
hos Tieck och Novalis, finner man, att medeltiden med dess
romantiska stämningsdager mera var i samklang med deras
livsuppfattning. I någon fientlig motsättning ställa de dock
icke antik och medeltid till varandra, och efter några år
kommer Indien till såsom en dylik poetisk tillflyktsort. För
renässansen hysa de också sympati, och det är blott en tid
de grundligt hata: upplysningen, som i den franska revolu-
tionen gjort sin grundliga bankrutt. Både i svärmeriet för
medeltiden och i hatet mot upplysningsfilosofien var emeller-
tid nyromantiken Sturm und Drangs arvtagare.
Men i ett väsentligt fall skilde sig nyromantiken från
föregångaren. Die Stürmer und Dränger hade, med undan-
tag för Schiller, icke haft några anlag för filosofisk spekula-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
