Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur - Inledning - Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 KANTS STATSLÄRA
hava höjt sig över individens egen trånga synvidd. Hans
etik har redan härigenom fått en flykt och en storslagenhet,
som hos ingen äldre tänkare. Intet är gott utan den goda
viljan, och sin plikt skall människan fullgöra, det må sedan
gå, huru det vill. I själva verket var det denna goda vilja,
som för honom blev det högsta: “det kan icke tänkas något
i världen eller utanför världen, som utan inskränkning kan
kallas gott, utom en god vilja“. Kants etik är sträng och
oböjlig, men på samma gång human, och personligen var
han en uppriktig frihetsvän, som hyste en varm medkänsla
icke blott för Amerikas frihetskamp utan ock för den franska
revolutionen. I Kants statslära gå också den franska revolu-
tionens grundsatser igen, man kan t. o. m. känna igen
vissa drag ur Contrat social, ehuru överallt modifierade i en-
lighet med Kants allmänna åskådning. Ingen — säger han
— har rätt att tvinga mig att bliva lycklig på det sätt,
som han anser vara det effektiva, utan var och en bör få
söka bliva det på det sätt, som han själv finner vara bäst,
blott han därigenom ej står i vägen för andras frihet att
sträva mot samma mål — således en bestämd gensaga mot
Fredrik den stores upplysta despotism. Han håller ock på
den franska revolutionens égalité. Varje medborgare bör
kunna nå den plats i samhället, vartill hans begåvning och
flit berättiga honom och bör ej hållas tillbaka genom några
privilegier. Den lag, som alla skola lyda, skall vara stiftad
av alla, och med nästan samma styrka som Rousseau hävdar
Kant folksuveräniteten. Men ’samtidigt var Kant en lojal
preussisk undersåte, som var en bestämd motståndare till
att på revolutionens väg genomdriva ett dylikt program.
Den faktiska regeringsmakten skall folket underordna sig,
även om lagen ej tillkommit genom dess samfällda vilja, ty
någon skiljedomare mellan härskare och folk finnes ej. I
likhet med Rousseau och de äldre naturrättslärarna antog
också Kant ett naturtillstånd och ett samhällsfördrag, men
han fattade dem icke såsom historiska fakta, utan såsom
fiktioner; samhällsfördraget betydde för honom individens
plikt att ur det fingerade naturtillståndet inträda i en lag-
bundet ordnad stat. Hans politiska ideal erinrar för övrigt
om Rousseaus: ett allmänt förbund av fria stater, och ge-
nom detta “nationernas förbund“ skulle — såsom han sang-
viniskt nog trodde och även sökte bevisa — alla krig upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
