Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - Litteraturen 1750—1770 - De tyska upplysningsfilosoferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENDELSSOHN 727
sätt sitt förakt för dem. För vissa rättigheter, som de måste
förvärva, ålades de t. ex. att köpa porslinspjeser från den
kungliga fabriken, vilka ej på annat sätt kunnat avyttras,
såsom en serie porslinsapor i mänsklig kroppsstorlek o. s. v.
Vidare förbjödos de att utöva vissa yrken, som de redan
börjat. Saliga på sin façon fingo de således bli, men denna
salighet måste de köpa för högst betydliga jordiska obehag.
I hans ögon voro de en stackars pariasklass, som blivit
ohjälpligt eftei’ i utvecklingen. Talmud hade blivit hela deras
värld, och av de bildade, av Fredrik den store och hans
meningsfränder, betraktades de med en blandning av löje
och förakt, av de obildade nästan odelat med hat. Att hava
höjt denna pariasklass och gjort den delaktig av europeisk
bildning är till en väsentlig del Mendelssohns förtjänst. Från-
ser man avfällingen Spinoza, är han den förste israelit, som
sedan medeltiden gjort någon insats i kulturarbetet. Han
betraktades också nära nog som en kuriositet, och vår drott-
ning Lovisa Ulrika, som 1772 var i Berlin, berättar för sin
son att hon haft en konversation på nära tre timmar “avec
le fameux juif“, och hon försäkrar, att tiden icke en minut
synts henne lång. Men Schutzjude blev han först 1763,
och då han 1771 föreslagits till medlem av Vetenskaps-
akademien, strök Fredrik den store hans namn från listan.
Moses Mendelssohn var född 1729 i Dessau, där fadern
var lärare i judeskolan. Hans egentliga namn var Moses
ben Menahem-Mendel. Först kallade han sig Moses Dessau
och först senare antog han namnet Mendelssohn. Gossen
var fruktansvärt ful, blev genom att hänga över boken sned
i ryggen, men röjde redan tidigt en sällspord begåvning
och ett starkt begär efter vetande, ehuru hans enda läsning
till en början var Bibeln, Talmud och Moses Maimonides
filosofi. Inom församlingen hade under förra delen av 1700-
talet — liksom inom kristenheten — en viss pietistisk rikt-
ning gjort sig gällande, och av denna tyckes även Moses
hava påverkats. Vid fjorton års ålder kom han till Berlin,
där han mot en svältlön fick avskriva Talmudkommentarer;
han slet oerhört ont, men lärde sig först tyska, sedan
latin och slutligen också engelska och franska — allt i syfte
att kunna studera filosofi, och han började- nu att på egen
hand staka sig fram i Lockes bekanta arbete. Först 1750
grydde en bättre tid för honom. En förmögen judisk siden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
