- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
398

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Den engelska vetenskapen - De engelska historikerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398 BURKE
Gibbon än av denna synpunkt stundom förleddes till en-
sidighet och orättvisa, så har han dock åstadkommit ett
ovanligt helgjutet arbete, byggt på en omfattande lärdom,
skrivet med en glänsande, något retorisk stil och en med-
ryckande framställningskonst. Hans arbete intager därför
fortfarande en rangplats inom den historiska litteraturen
såsom det första, som rent vetenskapligt sökt lösa ett vik-
tigt historiskt problem.
Till dem, som under 1700-talet gjort en ny insats i
historieuppfattningen kan också räknas Edmund Burke,
ehuru han icke var historiker, utan politiker och ehuru
hans inom vetenskapen mest uppmärksammade skrift till-
hör estetiken icke historien. Jag avser hans 1756 ut-
givna ungdomsskrift A philosophical inquiry into the origin
of our ideas of the sublime and the beautiful, där han
psykologiskt söker klarlägga skillnaden mellan det sublima
och det sköna. För den tyska estetiken har denna skrift haft
stor betydelse, men på den konstnärliga produktionen har
den knappt haft någon inverkan, och jag anser mig därför
här kunna förbigå den. Burkes intressen voro endast i
underordnad mån litterära, men däremot var han en bland
Englands mest betydande politiker. På hans skiftande par-
lamentariska bana skall jag här ej närmare ingå. Han var
född 1728 och invaldes 1766 i parlamentet, där han gjorde
sig bemärkt såsom en ivrig whig, som till varje tum för-
svarade 1688 års konstitution. Med parlamentets existens
— skrev han 1770 — har ingenting vunnits, ty det kom-
mer an därpå, att parlamentet är ett troget uttryck för
folkviljan. Det är parlamentet nu icke, utan blott ett verk-
tyg i hovets hand. Det handlar så, som om det jämte
konungen vore en kontrollant över folket, under det att det
bör vara en kontrollant ur folket och för folket. Den enda
räddningen ligger i återställandet av folkets fria valrätt och
i en vaken uppmärksamhet på de enskilda parlamentsleda-
möterna. Detta klingar ju såsom ett förebud till den
franska revolutionen. Men då denna utbröt, visade det sig,
huru skarpt skilda engelskt och franskt åskådningssätt voro,
ty utan att ändra ståndpunkt blev Burke en bland den
franska revolutionens häftigaste motståndare. Den engelska
konstitutionen var frukten av århundradens historiska och
nationella utveckling, den nya franska däremot ett tvärt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free