- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
357

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Smollet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RODERICK RANDOM 357
begagna mina egna händer, bad jag en annan fånge, som
ej bar handbojor, att taga ut näsduken ur min ficka och
binda den kring mitt huvud att hindra förblödning“. Men
denne tog helt enkelt näsduken och sålde den för ett kvarter
brännvin, som han och hans kamrater drucko ut utan att
bry sig om den sårade. Av blodförlust, hunger och stanken
i fängelset svimmade han därefter av — en hemsk, men
tydligen sann skildring av det sätt, på vilket man pressade
folk på 1700-talet.
Roderick Random hade emellertid mera tur än olycks-
kamraterna, i det att han blev antagen såsom ett av fält-
skärens tre biträden och således slapp att genomgå de simpla
matrosernas alla lidanden. Men av dessa och av snusket
om bord ger han en rent förfärande beskrivning. “Jag
blev“ — skriver han om sjukrummet — “mindre överraskad
av att matroserna dogo om bord, än att någon sjuk kunde
komma sig. Jag såg här omkring femtio ömkliga, sjuka
uslingar, liggande i hängmattor, så sammanpackade, att ej
mer än fjorton tums rum fanns för var bädd. Utan både
dagsljus och frisk luft måste de andas in den vämjeliga
stanken från sina egna exkrementer och sina sjuka kroppar,
uppätna av ohyran, som alstrades i all denna smuts.“ Och
därtill kom officerarnes oerhörda brutalitet mot dessa sjuk-
lingar och mot manskapet — en brutalitet, som ofta var så
stark, att en och annan föredrog att springa över bord
framför att uthärda detta tyranni. Särskilt livfull är skild-
ringen av Cartagenas bombardemang, vid vilket Smollet
själv varit med. De sjuka och sårade — skriver han här
— stuvades in i vissa fartyg, som fingo namn av hospitals-
skepp, ehuru de mycket litet förtjänade ett dylikt aktnings-
värt namn, ty endast få av dem hade läkare, sjukskötare
och kockar. Såren och de stympade lemmarna, som ej
ansades, blevo smutsiga och togo röta, och millioner maskar
kläcktes ut i dessa härdar för förruttnelse. Och likväl
funnos läkare på de andra skeppen!
Till sist vände skeppet tillbaka till England, men led vid
dess kust haveri. Roderick Random räddade sig i land
och blev efter några äventyr betjänt hos en förmögen familj
på landet, i vars dotter, Narcissa, han förälskade sig. Men
så överfölls han av smugglare och fördes till Boulogne, där
en katolsk präst sökte omvända honom till den romerska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free