- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
326

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Richardson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32 6 CLARISSA
mest betydande karaktärsskapelser. I Clarissa har Richard-
son sökt att teckna bilden av en överjordiskt ädel kvinna,
det dygdeideal, som föresvävade denna tid, och ehuru dy-
lika idealbilder alltid bliva mer eller mindre overkliga, har
han dock i det hela lyckats; åtminstone har han mer än
någon annan författare, med undantag för Rousseau, lyckats
skapa ett kvinnoideal, som hans århundrade ansåg verkligt
och gripet ur livet. Clarissa är god, plikttrogen och för-
låtande, hennes religiositet har verklig värme och hennes
moral intet av puritansk hårdhet. Men av puritanismen har
hon ärvt den oböjliga viljekraften och även förståndsklar-
heten — hennes ekonomiska dispositioner äro skrivna som
av en jurist. Hon är undfallande i allt, där hon anser sig
äga rätt att falla undan, men från sin plikt kan hon aldrig
rubbas.
Intressant är hennes förhållande till Lovelace. För charmen
i hans personlighet är hon ingalunda känslolös, men redan
från början har hon en öppen blick för hans fel. Lovelace
är vacker, av en förnämlig börd, en elegant sällskapsmän-
niska, tapper och ridderlig — det få vi höra redan i
de första breven — men också att han är känd för sitt ut-
svävande levnadssätt. Clarissa, som skaffat sig säkra under-
rättelser härom, förklarade också för de sina, att hon icke
satte nog värde på Mr. Lovelace att för hans skull fram-
kalla något split i familjen. Men — tillfogar hon i brevet —
när deras förbittring mot honom överskred alla gränser, ansåg
jag rättvisan fordra, att jag tog hans försvar. Detta intresse
ökas allt mera, och trots Lovelaces dåliga rykte ville Clarissa
samtycka till att bli hans hustru, men blott med familjens
medgivande och med kvinnans vanliga förhoppning att kunna
omvända den fallne. Till någon varmare erotik utvecklar
sig likväl icke hennes böjelse, och Richardson säger själv i
ett postskriptum till sin roman: Åtskilliga hava ansett hjält-
innan allt för kall i sin kärlek, för högdragen och stundom
även för utmanande, men “it was not intended, that she
should be in love, but in liking only, if that expression
may be admitted“. Clarissa har hela tiden en instinktlik
rädsla för Lovelace, och hon visar honom aldrig något
oförsiktigt tillmötesgående. Efter våldsdådet känner hon
blott avsky för honom. På dödsbädden ger hon honom
väl sin förlåtelse, men mera såsom kristen än som kvinna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free