- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
320

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska litteraturen vid århundradets mitt - Roman och drama - Richardson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2 0 PAMELA
henne enträget att taga sig till vara för den unge husbondens
vänlighet, som måhända blott var ett försåt mot hennes
dygd.
Av de följande breven finna vi, att denna vänlighet allt
mera ökas och övergår i tämligen brutala karesser, efter
vilka Mr. B. slutligen avkastar förklädnaden samt öppet
erbjuder Pamela att bli hans mätress. Med upprörd sedlig
harm tillbakavisar väl Pamela detta skamliga anbud, men
egendomligt nog stannar hon likväl kvar i huset för att —
sy färdig en väst åt Mr. B. Det kan icke nekas, att den
koketta lilla Marianne här är ärligare, då hon genast överger
det hus, där M. de Climal ackorderat in henne, och en
kritiker har varit nog elak att jämföra den dygdiga Pamela
med en skicklig laxfiskare, som när han en gång fått sitt
byte på kroken, ömsom drar och ömsom ger efter, så att
han alldeles mattar ut den stackars glupska laxen, som
slutligen kraftlös kan kastas upp på stranden.
Men Pamela är icke blott den förkroppsligade sedligheten;
hon är ödmjukheten själv och opponerar sig aldrig — utom
i den enda punkten — mot husbonden. Hon stannar således
kvar i huset, ända till dess att han själv befaller, att hon
skall resa hem till sina föräldrar. Befallningen hade emel-
lertid endast varit en krigslist. Ty Mr. B. hade funnit det
svårt att förföra Pamela på en egendom, där hon bland
husfolket hade vänner och beskyddare. Därför lät han
vagnen föra henne, icke hem till föräldrarna, utan till ett
annat gods, som han hade och där hon såsom fånge sattes
under uppsikt av en kvinna, som i allt gick B:s ärenden.
Pamela är likväl lika oböjlig, söker rymma, begå självmord
o. s. v., men ger sig icke, trots det att hela världen synes
vara emot henne och trots det att hon i sin dagbok ej kan
neka, att hon icke är känslolös för sin plågoande: “Just
nu hörde vi, att han under jakten för ett par dagar sedan
hållit på att drunkna, då han skulle sätta över floden. Men
märkvärdigt nog kan jag icke hata honom, trots det att
han behandlar mig så illa. Jag tyckes ej vara lik annat
folk! För visso har han gjort nog för att jag skulle hata
honom. Men likväl kunde jag, då jag hörde den fara, i
vilken han svävat, ej i mitt hjärta låta bli att glädjas över
hans räddning, ehuru hans död skulle hava gjort slut på
mina lidanden. Men för min avlidna matmoders skull

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free