- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 5. Upplysningen och förromantiken /
296

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Voltaire och Montesquieu - Voltaire som historieskrivare - Montesquieu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 ESSÄI SUR LES MŒURS
gått ut på att visa kristendomens segertåg genom världen.
Voltaires däremot mynnar ut i en hyllning åt det förnuf-
tets århundrade, under vilket Voltaire levde. Men detta
blev för honom det samma som ett angrepp på forna tiders
mörker, vidskepelse och fanatism, och Voltaire är därför
ytterst orättvis mot dessa äldre tider, bemödar sig ej heller
om att förstå dem. Uppgiften är för honom i främsta
rummet att “écraser l’infame“, d. v. s. visa upp alla de
olyckor, som religionen, särskilt kristendomen, tillskyndat
mänskligheten. Men med alla fel var detta arbete dock ett
bland de mest uppslagsgivande inom den historiska litteratu-
ren. Ty själva tanken att visa den mänskliga civilisatio-
nens utveckling var dock banbrytande, och i själva verket
är Voltaire i sitt religionshat mindre bornerad än Bossuet i
sin ortodoxi; kapitlet om religionens uppkomst är för sin
tid ett verkligt mästerstycke. Hans belackare må säga, vad
de vilja, men vår tids forskning står dock honom ofantligt
mycket närmare än den står Bossuet. Ty det sunda för-
nuftet har i alla fall vissa företräden framför teologien.
MONTESQUIEU
Såsom århundradets store historiker räknar man allmänt
Montesquieu, och bredvid honom har Voltaire ställts väl
mycket i skuggan — som det förefaller ej fullt rättvist.
Men Montesquieu hade — vad Voltaire icke hade — för-
mågan att koncentrera sig på en enda uppgift, och detta
har nog medfört, att han inom sitt mera begränsade om-
råde kom att utöva ett större inflytande än historikern Vol-
taire, trots det att denne hade större förmåga av källkritik.
A den andra sidan var Montesquieu mera tänkare än Vol-
taire, intrycken och ögonblickets man, som dessutom ofta
förblindades av sitt dogmatiska religionshat. Den enes
styrka ligger i historisk berättarkonst, den andres i de stora
historiskt-filosofiska vyerna.
I jämförelse med Voltaire hade Montesquieu ett föga
händelserikt liv. Charles-Louis de Secondât, Baron de la
Brède et de Montesquieu, tillhörde om än icke den högsta
franska aristokratien, likväl en gammal, ansedd och förmö-
gen adelsfamilj och föddes 1689, erhöll en vårdad uppfostran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 19:04:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/5/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free