Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den franska litteraturen före 1700-talets mitt - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 DEN NYA FRANSKA KULTUREN
1720-talet, då svensken C. R. Berch vistades i Paris, förde
estetikern och tragediförfattaren La Motte spiran på Café
Gradot, dit Berch ofta begav sig för att höra honom “ut-
låta sig om de dagligen utkommande teatraliska pjesers
skönheter och fel“. Kring honom samlade sig “unga auk-
torer och pretendenter till bel-esprit“ för att uppfånga hans
visdom, och naivt nog framhåller Berch nyttan av att be-
söka dessa kaféer, innan man ser en komedi, ty där “fela
aldrig abbéer och små mästare, som résonnera över kome-
dierna och veta giva besked om auktoren. Deras raisonne-
ments äro ofta av god goût“. Andra kaféer i samma stil
voro Laurent och Procope, och ehuru litterära salonger fort-
farande funnos under århundradets förra del och visst icke
sakna betydelse — jag får återkomma till dem på tal om
Marivaux — var det först på 1740-talet som de började
återtaga sitt gamla, allt dominerande inflytande. Men dessa
nya salonger voro av en annan art än barockens och klassi-
citetens. De voro framför allt den nya upplysningsfiloso-
fiens härdar och hade såsom sådana en oerhörd betydelse.
Jag får därför tillfälle att i det följande återkomma till
dem.
Brytningen i 1700-talets franska litteratur sker omkring
århundradets mitt med Rousseaus framträdande, med en-
cyklopedien och med Voltaires bosättning i Schweiz, då den
unge radikalen förvandlades till den vördade patriarken på
Perney. Kulturen under denna senare tid, Ludvig XV:s
tid i egentlig mening, har ett väsentligen annat skaplynne
än under århundradets förra del, och jag har därför måst
skilja på dem i min framställning. De kapitel, jag när-
mast skall behandla, äro romanen, komedien, tragedien,
libertinismen, Voltaire och Montesquieu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
