Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Swift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 GULLIVERS RESOR
till månen, buren av några med dagg fyllda flaskor, hava
vi redan vid själva utgångspunkten lämnat det troliga och
möjliga. Den ende, som företer någon likhet med Swift,
är hans landsman Thomas Morus, ty även han har engels-
mannens naturliga realism. Men Swift slår i detta fall
rekordet. Han berättar allt på ett egendomligt torrt sätt
och med en rikedom på fakta, som ger hela skildringen en
ton av omisskännelig tillförlitlighet. Han redogör först för
sina familjeförhållanden. Han var från Nottinghamshire;
fadern, som där rådde om en egendom, hade fem söner,
av vilka Gulliver var den tredje, som studerade till läkare,
uppehöll sig en tid vid Leydens universitet, blev sedan
skeppsläkare, gifte sig o. s. v. Allt detta är ju den mest
torra och nyktra verklighet, och Gulliver framstår såsom en
hedersman utan all fantasi och ur stånd att ljuga. Slutligen
kommer den märkvärdiga resa, som slutade i Lilliput. Han
steg om bord den 4 maj 1699 i Bristol på skeppet Anti-
lopen (kapten ’William Pritchard). Men då skeppet kommit
på 30 grader 2 minuter sydlig bredd uppstod den 5 no-
vember en rasande storm, i vilken fartyget förliste, varvid
Gulliver kastades i land på en ö. Just så bör ju en
skeppsläkare hava fört sin journal, och även i det följande
antecknar han minutiöst alla mått och alla biomständigheter.
Utan att man märker det, överskrides således gränsen mellan
det troliga och det otroliga. Det enda, som vi efter detta
ha att försona oss med, är måtten. Men sätt ett förstorings-
glas eller ett förminskningsglas på vår egen tillvaro, och
vi hava Lilliput och Brobdingnag. Allt det andra följer
såsom naturliga konsekvenser av detta optiska experiment.
Endast i Laputaboken har Swift övergivit denna realism,
ty uppslaget — om matematikernas i luften svävande stad
— erinrar mera om Cyrano de Bergerac än om författaren
till Gullivers resa till Lilliput och Brobdingnag. Men även
bakom detta parti ligger realisten Swifts hat mot all ab-
strakt, opraktisk vetenskap och mot de lärdes pedanteri.
Swift berättar så enkelt och så naturligt och hans satir
är så skickligt dold, att Gullivers resor kunnat bliva den
mest lästa barnboken. I de båda första böckerna, som
voro skrivna före det kritiska året 1723 och bakom vilka
ännu blott ligger Swifts krossade politiska ärelystnad, är för
övrigt satiren ännu tämligen godartad. Människorna framstå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
