Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Queen Anne - Pope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 ESSAY ON MAN
behålla sig dylika satser lättare i läsarens minne, om de äro
versifierade, och för det andra kan jag i så fall uttrycka
dem kortare och bättre. I denna bekännelse har man kanske
mest prägnant fått både Popes och hela upplysningens upp-
fattning av poesien ; mellan denna och prosan var ingen annan
skillnad än formen. Skriv om en avhandling på rim och i
meter, och det blir poesi.
Milton hade kort förut behandlat samma problem, som
Pope nu ville lösa, om det ondas upphov, och han hade
gjort det i sitt storslagna skapelseepos. Men tiden hade nu
ändrat lynne. Miltons och renässansens mäktiga fantasi stod
ej Pope till buds, oeh Bolingbrokes samtid trodde ej längre
på bibelns naiva sagor, utan hade en annan, naturvetenskap-
lig världsbild. I stället för en biblisk dikt fordrade den
bevis, en filosofisk utredning, och det var en dylik, som
Pope nu, på vers, ville giva sin samtid. Uppgiften var
måhända olöslig, och i varje fall räckte Popes krafter ej till.
Hans resonemang — säger en engelsk filosof — “äro för-
virrade, motsägande och ofta barnsliga“. Därtill kommer en
djupare liggande brist. Prån sin barndoms katolska tro hade
Pope väl avlägsnat sig — ehuru han var nog stolt och nog
hederlig att ej övergå till den engelska högkyrkan — men
han hade icke nått fram till någon annan fast religiös stånd-
punkt. Visserligen var han alldeles för litet religiöst reflek-
terande för att vara någon egentlig “fritänkare“, och åt-
minstone själv trodde han sig vara “av Erasmus’ religion“,
men bakom hans försvar för den religiösa optimismen skym-
tar dock, kanske omedvetet för Pope själv, Bolingbrokes
kalla skepsis fram. Allt vad Pope kunde giva var en religion,
som var “nyttig“, men som saknade all innerlighet och all
känsla.
Måhända var det likväl just denna diktens karaktär av
något mitt emellan religiös tro och otro, som gjorde den så
populär under deismens århundrade, och därtill var nog den
rent ypperliga diktionen den mest bidragande orsaken. Essay
on man blev därför — vida mer än Leibniz’ och Shaftes-
burys theodicéer — ett evangelium för hela århundradet,
och överallt möta vi reminiscenser från denna så beundrade
dikt, icke minst i den svenska litteraturen, t. ex. i Kell-
grens Våra Villor och i ett av Leopolds mest beundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
