Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Brytningen i den franska kulturen - Bayle - Fontenelle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 BAYLES FILOSOFI
varv, men efter honom svängde upplysningen om i en ro-
mantisk reaktion. Ehuru det var han, som visat upp omöjlig-
heten av en metafysik, kom hans filosofi att bilda utgångs-
punkten till de måhända djärvaste metafysiska konstruktioner,
som filosofiens historia känner, Fichtes, Schellings och Hegels
system. Bayles öde var motsatt. Hans efterföljare fäste
sig blott vid den negativa sidan hos honom och ansågo
religionen dödsdömd, i och med det att den var förnufts-
vidrig. Till denna missuppfattning var Bayle själv ej all-
deles oskyldig. Han är onekligen talangfullare, då han skall
riva ned, än då han skall bygga upp, och ehuru han, så
vitt man kan döma, var en religiös man, hade hans religio-
sitet något av kalvinismens förståndskyla. Då man följer
honom i hans nedbrytande kritik, får man obestridligen det
intrycket, att förnuftets sanning för honom betytt vida mer
än trons. Om denna senare må han ha varit teoretiskt
övertygad, men denne skarpsinnige, obarmhärtige kritiker
ägde icke ett uns av den religiösa känsla, som är Pascals
storhet. Pascals skepticism hade varit ingångsporten till en
levande, varm religiös tro — kan bli det även för dem,
som blott läsa hans aforismer. Någon dylik verkan har
Bayle icke, och några proselyter kunde han knappast vinna
för en tro, vars förtjänst låg i dess förnuftsvidrighet. Det
var därför fullt naturligt, att man under det rationalismens
århundrade, som nu grydde, blott skulle följa honom på
halva vägen, så länge han rev ned, och först då känslan
med Rousseau åter bröt igenom, togs Bayles tanke ånyo
upp om religionen såsom en av förståndet oberoende san-
ningsvärld.
FONTENELLE.
Genom sin på alla punkter genomförda opposition mot
klassicitetens auktoritetstro inleder Bayle det nya århundradet,
ännu mera genom sin övertygelsetrogna kamp för tolerans
och tankefrihet. Men själv erinrar denne tillbakadragne,
kritiskt prövande lärde mycket litet om upplysningstidens
salongsfilosofer. Den förste av detta släkte var i stället
Bernard Le Bovier de Fontenelle, en visserligen i sig själv
föga betydande och föga imponerande författare, men in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
