Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Den engelska revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 TOLERANSBILLEN
gavs för protestanter och i Sverige för katoliker, reformerta
och lutherska sekter. Och trots alla brister, som en modern
människa kan finna i den engelska revolutionens program,
hade den likväl en oerhört stor betydelse för det politiska
tänkesättets utbildning i Europa. Den fastslog oryggeligen,
att monarkens makt icke var obegränsad, godtycklig och av
gudomlig innebörd, utan bunden av en lag, som folket
genom sina representanter givit. Trots sin oligarkiska
karaktär kunde denna författning dock utvecklas i demokra-
tisk riktning, nästan i samma mån som det politiska in-
tresset och den politiska dugligheten spredo sig till vidare
kretsar. Ur den beskattningsrätt, som tillerkänts parlamentet,
utvecklades inom några få år en ministerstyrelse, som re-
presenterade parlamentsmajoriteten. Först nu skildes konun-
gens civillista från de olika statsanslag, som av parlamentet
beviljades till här, flotta och den civila förvaltningen. Ur
de allmänna principer, som fastslagits genom Declaration of
rights utvecklades ock domstolarnas oberoende av regeringen
och till sist även pressens frihet. Man kan därför förstå,
att det nya engelska statsskicket för det övriga Europa kom
att bilda uppslaget till en utveckling, som gick stick i stäv
mot Ludvig XIV:s statsideal.
Den man, som teoretiskt kom att för England och hela
Europa försvara revolutionens idéer, var John Locke, och
för hela upplysningstidevarvet fick han därför en betydelse,
som knappt kan överskattas. Ett exempel från vår egen
litteratur kan kanske bäst åskådliggöra detta. Då Kellgren
ungefär hundra år efter den engelska revolutionen började
sin stora upplysningsstrid och stiftade det fingerade sällskapet
Pro Sensu communi, förläde han sällskapets högtidsdag till
den 29 augusti, Johan Lockes födelsedag, “den förnuftigaste
man, som jorden burit“.
Dessa ord röja det inflytande, som Locke under mer än
ett århundrade hade på det allmänna tänkesättet i Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
