Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Barocken - De preciösa salongerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA SALONGERNA 97
bildning, bado huvudets och hjärtats, och så länge hon var
den ledande, kan sällskapslivets förfining ännu ej sägas hava
övergått i onatur. Preciös kan man ej heller kalla Voiture,
som på 1630-talet var sällskapets spiritus rector — därtill
fanns det för mycket av glad tjuvpojke hos honom — och
även Balzac stötte sig på den förkonstling, som med Julie
d Angennes böljade komma pa modet. I ett brev, som skrevs
så tidigt som 1638, yttrade han: “Redan för länge sedan
har jag förklarat mig emot detta pedanteri hos det andra
könet, och jag har sagt, att jag föredrar en kvinna med
skägg framför en, som spelar lärd“.
Men vid 1640-talets mitt började Hotel de Rambouillet
att förlora ledningen. 1645 hade Julie d’Angennes gift sig,
och hennes yngre syster Angélique, som sökte träda i hennes
fotspår, var varken så vacker eller så begåvad. Voiture,
som pa sista tiden börjat bliva litet knarrig och bortskämd,
slutade sina dagar 1648 och samma år utbröt Frondeupp-
roret. På 1650-talet, då lugnare förhållanden inträtt, började
emellertid en mängd nya salonger att såsom svampar skjuta
upp ur jorden. Den förteckning på preciösa celebriteter,
som Somaize upptager i sitt ryktbara, 1661 tryckta arbete
Le Giand Dictionnaire des Pretieuses, upptager omkring sju
hundra namn. Men de nya salongerna voro i viss mån av
annan art än Hotel de Rambouillet. Hågra voro visserligen
fortfarande aristokratiska, men de flesta voro borgerliga, och
därigenom blev den litterärt intresserade publik, som Hotel
de Rambouillet skapat, oerhört utvidgad — ett faktum, som
fick stor betydelse för det litterära uppsvinget på 1660-talet.
En annan olikhet bestod däri, att damerna i dessa nya
salonger förefalla att hava varit betydligt mera emanciperade
än på Catherine de Vivonnes tid, och de nya blåstrumporna
hade ingen \ oiture, som över deras samkväm kunde kasta
en slöja av graciös rokoko. Men samtidigt med det att de
gjorde ansprak pa att i lärdom betraktas såsom männens
vederlikar, i litterär smak och talang dem t. o. m. över-
lägsna, fordrade de samma vördnadsfulla dyrkan som i de
gamla herderomanerna. En preciös dam var således ett
slags hybrid av professor, litteratör och herdinna.
I sito sa lärorika arbete har Somaize en skildring av dessa
preciöser, som är ytterst upplysande. Under alla tider —
skriver han — har det funnits sällskapsliv, under alla tider
Schiick. Allmän litteraturhistoria. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
