Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den religiösa kulturen - Pascal - Bossuet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOSSUET OCH PASCAL 27
och bilden av hela jordens usurpation.“ Men ännu mera
visar han sig såsom en son av Racines århundrade i det
utpräglade psykologiska intresse, som är det måhända mest
karaktäristiska draget hos klassiciteten; få författare torde
lika djupt som Pascal hava pejlat människosjälen. Och han
tillhör detta tidsskede slutligen däri, att hans religiositet är
så på varje punkt genomträngd av kultur. Endast såsom
historiker kunna vi numera läsa 1600-talets övriga teologi.
Denna ligger så ofantligt fjärran från hela vårt åskådnings-
sätt, att den icke längre har förmågan att anslå några
känslosträngar i vårt väsen, under det att Pascal dock har
vårt sätt att se och vårt sätt att uttrycka sig. Vid sidan
av honom förefaller t. o. m. Milton såsom en barbar. Men
Pascal är kulturmänniska icke blott i sitt vetande och sin
syn på världen; han är det ännu mera i sin fina och rika
känsla, och ur den synpunkten är han, så vitt jag vågar
döma, den mest moderna av 1600-talets alla författare. Hos
honom smälta medeltid, klassicitet och nutid samman till
ett underbart helt.
BOSSUET
o
Åldersskillnaden mellan Pascal och Bossuet var ytterst
obetydlig, endast fyra år, och dock tillhöra de såsom kultur-
personligheter två skilda tidsskeden inom klassiciteten. Pascal
är en representant för förberedelsetiden före Ludvig XIV.
Han har ännu något av revolutionär hos sig; det är den
religiösa frondens vind, som blåser genom hans skrifter.
Bossuet, som avled först 1704, fyrtiotvå år senare än Pascal,
tillhör däremot zenit av Ludvig XIV:s regering, auktori-
tetens tid, innan ännu dess sol börjat dala, och denna tid
träder kanske aldrig så levande fram för oss som i Bossuets
personlighet. “Kättare är var och en, som har en mening“
skrev han en gång, och klarare kan väl tendensen hos
Ludvig XIV:s tid ej uttryckas. Bredvid Pascal förefaller
han onekligen såsom en liten man. Han var knappt något
banbrytande snille som denne, men han ägde i sällsport
hög grad den bon sens, den smak och den takt, som just
är det karaktäristiska draget hos klassiciteten. Även han
var en stor prosaist, men av annan art än Pascal. Dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
