Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den religiösa kulturen - Pascal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 PASCALS BIOGRAFI
matematiken och fysiken, de då nya vetenskaper, som genom
senrenässansens stora upptäckter stodo högst i ropet och
från vilka även Descartes utgick. Denna läggning hade i
ökat mått ärvts av sonen ; genom sin far kom han för övrigt
redan som barn i beröring med Paris’ mest framstående
vetenskapsmän på detta område, och ännu innan han upp-
nått tjugu år, var han själv en berömd matematiker och
fysiker, som gjort flera ganska betydande upptäckter. Allt
syntes således lova honom en lysande vetenskaplig framtid;
han var ekonomiskt oberoende, hade en enastående skarp
logisk begåvning, vetenskaplig fantasi och ■— som det sedan
visade sig — en framställningskonst, som var fullkomligt
bländande. Den enda mörka punkten i hans liv var hans
vacklande hälsa, men under den första tiden lyckades han
dock med sin starka viljekraft hålla sjukdomens andar i
schack. För de religiösa frågorna synes varken han eller
hans familj hava intresserat sig, och både far och son gingo
helt upp i de vetenskapliga studierna.
Men så råkade fadern ut för ett olycksfall, kom under
sjukdomen i beröring med några jansenistiska adelsmän och
började nu söka sin tröst i de uppbyggelseskrifter, som abbé
de Saint-Cyran och andra utgivit. Särskilt gripen av den
nya rörelsen blev Blaise Pascals enda ogifta syster Jacque-
line, som redan nu ville ingå i Port Royal, ehuru hon av
hänsyn till fadern uppsköt detta steg till efter hans död.
I vad mån Blaise Pascal själv nu också blivit “omvänd“,
är svårt att avgöra. Att också han vid denna tid fatt
starka religiösa intressen, framgår av hans brev, men dessa
intressen voro i varje fall ej hans enda, ej ens de för-
härskande, och säkert är, att han fortsatte sina vetenskapliga
forskningar med oförminskad iver. Han deltog även i
umgängeslivet, besökte tidens preciösa salonger, och räknade
t. o. m. några libertiner bland sina vänner, ehuru han själv
på intet sätt tyckes hava deltagit i några utsvävningar.
Men så kom mot slutet av 1654, då han var trettioett ar
gammal, en tydligen skarp kris i hans liv, om vilken visser-
ligen den senare traditionen har åtskilligt att berätta, men
vars detaljer man ej med visshet känner. Utan tvivel har
hans ädla syster Jacqueline haft en stor betydelse för hans
själsutveckling under dessa år — 1653 hade hon blivit
nunna i Port Royal. Mycket bidrog nog också hans mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
