- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
418

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Frankrikes litteratur - Den nya estetiken - Plejadens program

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418 SENARE POETISER
nätt sällskapspoesi utan lyftning och utan idéer. Den äkta
dikten skulle vara ett uttryck för en intensiv och rik känsla,
skulle vara verklig lyrik:
Le don de poësie est semblable à ce feu
Lequel aux nuits d’hiver comme un presage est veu
Ores dessus un fleuve, ores sur une prée,
Ores dessus le chef d’une forest sacrée,
Sautant et jaillissant, jetant de toutes pars
Par l’obscur de la nuit de grands rayons epars.
I stort sett skapa ronsardisterna också den första äkta
lyriska dikt, som världen ägt sedan den aioliska och doriska
tiden, ty den provençalska lyriken var alldeles för reflexions-
tyngd för att vara något omedelbart uttryck för känslan;
Petrarcas sonetter och canzoner vore det också — endast
hos Villon, Lorenzo dei Medici, Poliziano och Pontano
få vi en dikt, som uppbäres av en verkligt lyrisk känsla.
Men lyrikens stora genombrott i modern tid sker dock
först med ronsardisterna. I viss mån uppstod denna nya
lyrik genom anslutning till grekerna, och även i den
punkten betecknar plejaden en nyhet. Den italienska renäs-
sansen hade i stort sett blott varit romersk. Trissino hade
väl tagit Homeros till förebild, men varken han eller de
italienska tragöderna hade kommit längre än till en rent
yttre imitation, och lyriker voro de alls icke. Först med
plejaden kommer en fläkt av verklig hellenisk anda in i
den moderna poesien.
Deffence et Illustration var den nya tidens stridsskrift
mot den Marotska skolan. Aret förut, 1548, hade en poetik
för denna skola utgivits av Sebilet, och en jämförelse mellan
bägge visar bäst betydelsen av den nya skolans insats.
Sebilets poetik är ett försök att tillämpa humanismens este-
tiska teorier på den äldre franska poesien. Han börjar
med att förkunna, att poesien är av gudomligt ursprung,
men denna sats verkar här blott såsom en inlärd läxa, och
någon användning av den förstår han ej att göra. I stället
söker han visa upp, att den franska litteraturen redan har
motsvarigheter till alla de klassiska diktarterna, satiren mot-
svaras av Coq-a-l’asne, tragedien av moraliteten o. s. v.
Samma tanke upptogs också i den stridsskrift, som av den
Marotska skolan riktades mot Deffence et Illustration, eller
Quintil Horatian, troligen författad av Charles Fontaine,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free