- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
356

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Spaniens litteratur - Dramat - Den spanska teatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det är dessa karlar, som avgöra, om ett stycke är gott eller
dåligt, så att en skalds rykte och anseende beror av dem.“
Detsamma intygas av mad. d’Aulnoy: “Bland annat är det
en skomakare, som i detta avseende åtnjuter en obegränsad
auktoritet, så att skalderna, när de avslutat ett stycke, pläga
gå till honom för att försäkra sig om hans benägenhet. De
läsa upp skådespelet för honom, skomakaren säger hundra
dumheter, som de måste tåla, och när han slutligen visar
sig vid den första representationen, riktas alla blickar på
det där kräkets miner. Alla unga herrar, av vad
samhällsställning de än äro, göra efter vad han gör. Gäspar han,
så gäspa de, skrattar han, så skratta de.“ Denna publik
bör man hålla i minnet för att rätt sentera ett företal av
Alarcon, till vilket vi sedan skola återkomma.

Äldst spelade man blott på än den ena, än på den andra
gården, och några särskilda anstalter voro ej nödvändiga.
Visserligen uppgives vanligen, att Valencia redan 1526 haft
en stående teater, men denna uppgift är icke blott obestyrkt,
utan bevisligen oriktig. Först på 1580-talet fick Valencia
en verklig teater, och Madrid, som 1561 blev
huvudstad, hade redan fått det förr. 1565 bildade sig där ett
fromt sällskap, La Confradia de la sagrada passion, som
underhöll ett sjukhus och även utövade annan välgörenhet,
och till hjälp fick detta sällskap uteslutande privilegium på
att hyra ut gårdar till teaterföreställningar. Brödraskapet
skaffade sig då tre dylika, en i Calle del Sol och två i
Calle del Principe, och här voro Madrids första teatrar;
avgiften var till en början ej stor, och truppen, som hyrde
gården, fick blott betala sex realer för varje föreställning.
Emellertid bildades 1567 också ett annat brödraskap, Confradia
de neustra Señora de la Soledad, som efter något bråk
träffade en överenskommelse med det äldre sällskapet att
dela inkomsten, av vilken det äldre sällskapet fick två
tredjedelar, det yngre en tredjedel. Madrid fick nu blott två
teatrar, en Corral de la Cruz (1579) och en Corral del
Principe (1582).

En teater kallades nämligen blott corral eller gård. Denna
var, som sagt, omgiven av privathus, vilkas fönster fingo
göra tjänst såsom loger. Fönstren ägdes av husägarne och
hyrdes antingen ut åt confradian eller också direkt av
ägaren, som då fick betala en avgift till brödraskapet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free