Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Luther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läger. Medeltiden hade stått under den franska kulturens
inflytande, renässansen under den italienskas. Fältropet för
Luther liksom för Hutten var: frigörelse från Rom, och
genom hela hans verksamhet går en varm underström av
tysk folklighet. Han är tysk både i sina fel och sina
förtjänster: i sin otymplighet, i sina plumpa, vulgära uttryck,
i sin brist på klassisk skönhetskänsla, i sin från all skepsis
fria tro, i sin hjärtegodhet, sin soliga borgerliga humor, sin
sunda livsglädje, sin arbetskraft och sin böjelse att praktiskt
ordna om samhället till ett gott, tyskt hushåll. Och
hemligheten av hans framgång berodde till en stor del på denna
tyska folklighet i hans väsen. Det är också denna, som
präglar hans verksamhet som författare. Denna faller väl
till större delen inom kyrkans historia, men berör ock
litteraturens och vi skola därför med några ord angiva de
viktigaste grupperna av hans arbeten.
Hans första stora bragd såsom skriftställare är hans tyska
bibelöversättning. Dylika hade väl förekommit förut. Redan
på 800-talet hade vissa partier blivit översatta, och på
1400-talet förelåg redan hela bibeln, översatt av olika tolkar,
fullständigt på tyska. Den första upplagan trycktes 1466,
och före 1522 hade man ej mindre än sjutton upplagor.
Men alla voro från Vulgata. Luthers översättning av Nya
Testamentet är den första, som verkställdes från Erasmus’
grekiska text. Den fullbordades med en otrolig hastighet.
Luther började den på Wartburg vid jultiden 1521, och i
början av mars följande år var den färdig; tryckt var den
redan i september. I nya upplagor förbättrades texten, och
samtidigt grep han sig an med en tolkning från hebräiskan
av det Gamla Testamentet, som fullständigt utkom 1534.
Från språkligt håll har detta arbete prisats såsom ett stort
mästerverk, vilket skapade ett enhetligt tyskt litteraturspråk.
Härom kan främlingen naturligtvis ej döma. För honom
är högtyskan estetiskt mycket litet tilltalande, och om det
kanslispråk, som Luther lade till grund, erinras han ständigt
genom den tunga, oöverskådliga satsbyggnaden. Men att
ändra denna var måhända ej möjligt, och att Luther
verkligen ägde ett ovanligt fint språköra, framgår av flera
yttranden. Så skriver han om sin egen tolkning, att han ville
tala som mor talade hemma i sitt hus och gemene man ute
på torget. “Hell, Maria, full av nåd! När talar en tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
