- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
217

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den romerska litteraturen före Augustus - Tiden före revolutionen - Plautus och Terentius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sin drastiska komik. Och folklig är Plautus slutligen i
sin totala brist på all sedlig uppfattning, ehuru det glada
skratt, som från dessa stycken klingar mot oss, oftast
kommer oss att lägga den moraliska måttstocken å sido.

För eftervärldens komediförfattare hava Plautus’ stycken
varit en aldrig sinande gruva, ur vilken de brutit malmen
till sina lustspel, och vi skola därför här anföra några av
de i senare tid mera populära. Först hava vi tvänne
förvecklingsstycken, Amphitruo och Menæchmi. I det förra,
som mest är känt i Molière’s bearbetning, är det Jupiter
och Mercurius, som taga gestalt av Amphitruo och dennes
tjänare Sosia — Jupiter i det vanliga syftet att på så sätt
få åtnjuta Amphitruos äktenskapliga rättigheter hos den
vackra Alcumena — och naturligtvis uppstå härigenom en
mängd löjliga förvecklingar. Originalet var nog icke en
nyattisk komedi, ty så vitt man vet rörde denna sig ej
inom gudavärlden, utan snarare en syditaliensk hilarotragedi.
En dylik med samma ämne skrevs verkligen av Rhinton
från Tarent, och det förefaller därför ganska rimligt, att
vi här hava Plautus’ förebild. På ett liknande motiv är
Menæchmi byggd. Hjältarne äro här ett par till
oigenkännlighet lika tvillingar, vilka som barn blivit skilda åt,
men sedan råkas i samma stad, vilket naturligtvis ger
anledning till en mängd komiska misstag på person. På
franska hava vi en mängd efterbildningar, och i England
tog Shakspere upp motivet i två olika stycken, dels direkt
i Comedy of Errors, dels i en ändrad form i Twelfth-Night,
där tvillingparet är bror och syster.

Hans flesta stycken äro intrigkomedier, i vilka handlingen
oftast rör sig om en penningsumma, som man vill narra
från någon, för att därmed friköpa en hetär, i vilken den
unge mannen är förälskad. Ett av dessa stycken,
Mostellaria, har på ett överlägset sätt fördanskats av Holberg i
Abracadabra. Under faderns bortovaro har sonen levat ett
fullkomligt rövarliv, och då den gamle oförväntat kommer
tillbaka, gäller det först att skrämma honom bort från hemmet,
där den unge rucklaren håller till med sitt sällskap av
hetärer och dryckesbröder. I det syftet inbillar slaven
honom först, att huset blivit obeboeligt genom spökerier, tvingas
sedan att ljuga hop en annan historia, att sonen köpt ett
grannhus, och är just i färd med att dessutom bedraga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free