Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska litteraturen före hellenismen - Den attiska tiden - Vetenskapen - Historieskrivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historieskrivningen, och först under den hellenistiska tiden
uppträdde åter i Polybios en betydande historieskrivare.
Andra vetenskaper hade mindre inflytande på den
allmänna kulturen. Av dessa intresserade man sig — av lätt
insedda skäl — mest för medicinen, särskilt för kirurgien,
vari man redan på den homeriska tiden hade en viss
färdighet. Men i det hela redde man sig ända till antikens
slut med underkurer, och de stora Asklepioshelgedomarna
erbjuda rent slående likheter med kristna vallfartsorter som
Lourdes. Prästerna hade dock tillfälle att iakttaga
sjukdomarna, och ur dessa empiriska iakttagelser utbildades på
400-talet en mera vetenskaplig medicin. Resultatet av denna
forskning föreligger i den serie av skrifter, som gingo under
Hippokrates’ namn, men endast till en del äro av honom.
Även matematiken blev nu genom pythagoreerna och den
platonska akademien föremål för ett större intresse, varjämte
särskilt peripatetikerna började syssla med biologiska studier,
dock utan att antiken i dem nådde synnerligen långt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
