- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 1. De antika folkens litteratur /
42

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den israelitiska litteraturen före hellenismen - Den profetiska tiden - Jeremia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

varje ögonblick väntade de, att de vilda horderna skulle
förirra sig upp i deras bygder. Under dessa stunder av
kvalfull spänning och ångest tillkommo Jeremias första dikter.

Jag såg ut över jorden, och se — hon var öde och tom!
Jag såg upp mot himlen — borta var dess ljus!
Jag såg mot bergen, och se — de bävade,
Mot höjderna, och de vacklade.
Jag såg ut över bygden, och se — ingen mänsklig varelse var där att skåda,
Och bortflugna voro himlens fåglar, bortflugna.
Jag såg ut över odlingarna — och där var öken.
Öde lågo alla städer för min blick.


Bland dessa ungdomsdikter är det särskilt en, som har
en egendomlig, originell klang, en dikt, som förebådar den
riktning, i vilken Jeremias skaldeskap skulle utveckla sig:

O, mitt bröst, mitt bröst! Jag våndas i mitt hjärtas innersta.
Min själ stormar i mig, mitt hjärta kvider,
Ty basunljud hör jag och härskri,
Olycka på olycka — förhärjat är hela landet!
Plötsligt bliva mina hyddor förödda, i ett ögonblick mina tält.
Huru länge skall jag se stridsbanér, höra basuners klang!


Denna själens vånda över Israels olyckor hade ej funnits
hos de äldre profeterna, ej detta djupa, psykiska lidande,
vilket knappt mäktar finna ord — det är egendomligt för
Jeremia, den religiösa individualismens skald.

Men — ovädret drog förbi, och snarare såg det ut, som
om det skytiska anloppet skulle bliva uppslaget till Israels
räddning. Det hatade assyriska väldet fick härigenom en
dödsstöt, Juda gjorde sig åter fritt, och en frukt av den
nationella väckelsen var antagandet av den nya rikslagen
621. Även Jeremia rycktes med av denna rörelse, och
han var en bland dem, som verkade för reformen. Men
efter några år kom erfarenheten honom att ändra ståndpunkt.
Han hade väl anfallit de främmande kulter, som under den
assyriska tiden fått insteg i Israel. Men kultreformen hade
icke åtföljts av en sedlig pånyttfödelse, människorna hade
förblivit desamma, och på det, som dock var reformens
syfte: ett etiskt liv, tänkte ingen. “Vi äro vise, vi äga
lagen“, men, säger Jeremia, till lögn har de skriftlärdes
penna gjort den. Ty vad bryr sig Jahve om kulten:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free